FredagsMys......

Äntligen närmar sig helgen med stormsteg, då det ska mysas och gosas så det står härliga till. Det är då familjen kryper upp i soffan med en skål med godis, tända ljus och något fantastisk härligt underhållningsprogramm som är anpassat till alla i åldrarna 2-33 år.

Så passande!
Då är vi ju helt rätt målgrupp.

Resten av helgen ska gå i samma härliga familjeanda, vi skrattar, krams och umgås HELA dagarna.Barnen är glada och pigga och säger hur de älskar mig hela tiden.

Ah, så jag längtar............

Jag ska först bara se till att :

- Tvätta 10 kg barnklädder
- Sortera 15 påsar omaka strumppar
- Planera helgens alla matintag...och handla dessa
- Sätta upp sängbord på väggen, som jag tänk varje helg i 1 års tid nu
- Svälta mig själv hela helgen, så jag har gått ner 1 kg på måndag när jag väger mig
- Sortera köksskåpen, det är en enda röra
- Rensa ur barnens garderober på urväxta kläder
- Ringa alla gamla kompisar som jag lovat att höra av mig till
- Städa...
- ....även bakom badkaret och tvättmasinen, för där har jag aldrig städat förut så det är nog dags
- försöka åka i vägen på morgongympa med ungarna, så de får kul och samtidgt rör på sig och integrerar med andra barn. Sånt ska vara bra har jag läst...i mammatidningarna
- Lyssna till mitt inre "jag" och på så vis växa som människa och bli en ännu bättre mamma
- Kaffebryggarn!! Den måste jag kalka ur
- Klämma en serie i minst 10 delar med sambon, så vi umgås och samtidigt delar nåt!!
-Raka benen, skulle jag ha gjort i somras, men det glömde jag....

sen så jag kan njuta  av helgen i fulla drag:





TREVLIG HELG!!


Måndag hela veckan.....hela månaden?

Hej!

Vet knappt om jag vågar skriva nåt här, man vet ju aldrig vad som kan hända? Kanske bryter fingret på tangetbordet eller får skärmen över mig? Inte troligt tänker ni?

Jodå, påstår jag!

Jag är otursförföljd. Tror jag har fått en förbannelse över mig, troligtvis "åkte" jag på den straxt efter nyår. Vad grundar jag det på då? Jo avanserade vetenskapliga undersökningar, se här:

-Maya sjuk v.1
-Zackarias sjuk v.2
-Zack... sjuk igen v.3
-Maya sjuk helgen v.3
-Zack klämmer fingret måste till läkarn...v4
-Ludde skadar foten måste till läkarn...v4
-Fått för mycket pengar utbetalt, ska återbetalas
-Alla jordens tänkbara räkningar dimper ner just denna månad

Följder:

-ledsna barn
-vab till en förbannelse vilket medför inkomstbortfall
-stressad och trött mamma....
-besviken och kärleks-törstande pappa
-begränsat näringsintag resterande månad (nudlar, blodpudding och vatten)

Men vad gör allt detta egentligen? Livet består av så mycket viktigare saker än ovan nämda världsliga ting.

När allt kommer omkring så är det viktigaste ändå:



Trevlig helg kompis!

Stopp & väx.....

Har kanske inte tidigare nämnt detta, men vi är ju en riktig liten "gnagar familj" i mitt hem. Jag kan stolt konstatera att min son iallafall fått en talang utav mig (resten är nog dessvärre från hans talangfulla pappa). Zackarias är, liksom sin mor, en proffissionell NAGELBITARE.

Vi pratar VÄRLDSKLASS. Ungen kan verkligen bita. Vi snackar OS-guld!!

Min sambo, tycker dock inte detta är särskilt imponerande (jag vågar dock påstå att det är ren AVUNDSJUKA) och inhandlade därför en flaska "stopp & väx" så fort våran son fyllde 3 år. (det är rek. ålder på flaskan) och målade detta på min, intet ont annande, son.

Ni som växte upp på 80-talet och var nagelbitare har ju med 100%-s säkerhet testat detta och vet att det smakar....ÖRONVAX. Jag kommer inte gå in på varför jag vet det, men det smakar iallafall precis så.

Efter några dagars användade så gav det resultat, min son kunde inte vänja sig vid öronsmaken och undvek allt mer att knapra på fingrarna i tid och otid. (mitt modershjärta blödde).

Min sambo stoltserade över sin outtalde seger och jag tog förlusten som en kvinna...det vill säga jag fick "huvudvärk" flera kvällar i rad.

Så höll det alltså på tills för en vecka sedan, då jag stod i köket och rullade 1 kg köttbullar och min snygge sambo gjorde nåt annat än att hålla ett vaknade öga på våra påhittiga barn.

Helt plötsligt hör jag ett gormande:

- Neeeeeeeeeeeeeeej, från barnens far. Precis som med barnen när de gråter, har jag även lärt mig min sambos olika tonlägen på rösten. Detta Neeeeeeeeeej sa mig att barnen hade gjort något som skulle innebära ett REGÄLT MERARBETE för deras föräldrar...därför valde jag att ignorera gormandet och låtsas att jag var i ett mycket kritiskt skeende i själva köttebulle-tillverkningen.

Precis som jag själv brukar agera i KATASTROFLÄGEN, kom min sambo snabbt ut i köket för att dela med sig av bredden av katastrofen och med visst hopp om att få bistånd från sin parnet...jag i detta fall. Han satte snabbt in mig i situationen.

Förödarna, det vill säga barnen!, hade kommit över vapnet (under ett obevakat ögonblick). Vapnet var i detta fall inget mindre än stopp & väx-flaskan" och de hade lyckats detonera denna. Ja, med andra ord hade de fått upp korken och skulle själva måla sina naglar. Det hade på dessa två ännu- icke-så-himla-utvecklad-finmotorikiska-förödare inte gått så bra. De hade lyckats med det faktum att spilla ut hela flaskan på vårt 3000-kr-påkostade soffbord. Dessutom hade min sambo funnit dem ståendes vid bordet, urlyckliga medans de plaskade med händerna i den pöl  som detta hade orsakat.

Som alla terrorist-bekämpare, sprang vi genast till källan av katastrofen....flaskan.

Vi läste på innehållet och kunde urskilja att man skulle undvika ögonkontakt (vilket  vi via Mayas gallskrik, några sekunder senare, kunde konstatera att det troligtvis var helt korrekt) Det framgick inte av texten om vad som kunde inträffa vid en överdosering.

Vi gjorde som vilken man eller kvinna skulle ha gjort. Vi tvättade fingrar, munnar och bord efter bästa förmåga. Arbetsmiljön var inte den bästa....två skrikandes barn som inte ALLS tyckte det var lika roligt. Låt oss säga att det lämnade en bitter eftersmak.....

Efter ca 100 tvättningar, yttligare ett konstaterande att stopp & växt som sitter runt barnmunnar....inte går att få bort samma dag som det hamnade där och efter matvägran pga av att all mat smakade öra, fick vi till slut två mycket besvikna barn att somna.

Vad har vi då lärt oss av detta:

1. Barn som spillt ut stopp & väx på soffbordet, tycker det är jättekul att plaska med händerna i detta samt har inget konsekvenst tänkande alls...utan slickar glatt på samma bord ca 1 minut senare i samband med att en droppe glass hamnar på bordet.

2. Ett bord som det spillts stopp & väx på bör inte slickas på den närmsta veckan...för det smakar inte bra

3. Barn som får i sig något som inte smakar bra-skriker JÄTTEHÖGT

4. Barn med stopp & växt runt hela munnen, vill inte äta köttbullar. Spelar ingen roll att deras mamma stått och rullat och stekt i över en timme.

5. Stopp och väx.....går faaaan inte bort hur mycket man än tvättar

6. Borde finnas VARNINGS TEXT på stopp och väx-flaskorna. Varning: barn under 5 år bör inte  spilla ut flaskan över ert påkostade soffbord. I 1-10 fall smakar bordet illa upp till 7 dagar, 11-20 fall så smakar barnen illa i upp till 7 dagar, 21-30 fall så smakar även ni illa efter godnattpussar eller vanligt gos...i upp till 7 dagar.





Äntligen lön.....











...och jag kan låta den MENTALA SHOPPINGLISTAN få utlopp!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!












Recept på Krumelurer


Här kommer ett jättegott recept på något som man lätt och enkelt kan ta med sig ut på skogsutflykten.
Ta med en påse med socker och kanel att doppa dem i så är succsen ett fatum.
BARNEN ÄLSKAR DETTA!!



 

Vispa 1 ägg och 1 dl socker pösigt,


blanda i 3 dl mjöl och 1,5 tsk bakpulver och 1 dl mjölk.


Börja klicka ut i panna! Låt gärna krumelurerna vara lite "degiga" i mitten


Doppa sedan de klara Krumelurerna  i socker & kanel (om man gillar det)

Det  blir ca 14 st.


Korvgrillning al´ 15 minuter

Hejsan!

I helgen besökta jag och trollungarna deras morfar i Laxå. Efter nästan en timmes övertalning fick vi en lördagstrött morfar att packa ner yxan och tidningspapper för att bege oss ut på en skogs-och sjökutflykt.

Vi packade picknikkorgen med korv och min syster Johannas fantastiska krumelurer (recept kommer). Barnen var eld och lågor över att vi skulle ut i skogen och leka vid en sjö.

Väl framme så började min goa pappa och lillebror att försöka få igång en eld. Det krävdes en del arbete, det mesta var blött och det blåste på. Men grabbarna gick verkligen inför det och snart kunde man se att de tyckte det vara ganska roligt. Jag, Johanna och trollen samlade kottar under tiden och roade oss med att slänga dessa i sjön. Stämmningen var på topp och pappa och bror Micke fick en regäl fart på elden.

Då.....säger min son glatt,  som nyligen slutat med blöja.

-Mamma, jag kissa!

Vi tittar alla FÖRFÄRAT upp från våra sysslor och bort mot Zackarias och jag svarar honom något förskräck på rösten:

-Nej det gör du inte, du har ju ingen blöja på dig!!!!!!!

-Johooooo

-Nej, har du kissat Zackarias?

-Ja säger han då, och ser något förvånad ut över det faktum att han inte har någon blöja på sig och att det börjar bli ganska varmt om benen.

Jag springer fram, i hop om att hinna förhindra en eventuell olycka, men katastrofen är ett faktum. Zackarias uttalande var ett faktum...han hade kissat! Där står vi med en enorm brasa, ett nerkissat barn och inga extra kläder.

15 minuter in på vårat försök till korvgrillning får min käre far snällt släcka elden och packa in korven och alla oss barn i bilen..........och fara hem.

  
                       Huvudrollsinnehavaren: Zack

 
                    I kall biroll: lillasyster Maya


Något uppgiven och fortfarande lite "hög" på friluvslivet säger min pappa att han ska åka förbi macken och köpa en engångsgrill så kan vi fortsätta krvgrillningen i trädgården. Toppen tycker vi och åker hemmåt med en liten nackenfis i barnstolen fram i bilen.

Väl hemma och med engångsgrillen i handen....börjar det SPÖREGNA.

Vi avslutar därför dagens korvgrillning med 10 grillkorvar i en stekpanna i kökets varma vrå.


 
                           Lika glad för det

 
                Blev "korvgrillning" vid köksbordet istället

Någon timme senare följde Zackarias med sin moster Johanna till moster-mormor Barbro för att hjälpa till att sy gardiner. Då tog resten av familjen inga risker, utan vi stannade hemme och tog en tupplur istället.

Att grillakorv tar på krafterna.....


Tillökning i familjen...

Ja det är sant!

Vi har utökat familjen med ännu en familjemedlem. Det kom lite plötsligt, det får jag ärligt  eränna. Jag är tacksam över att det inte var jag som behövde "bära fram" den nya tillskottet den här gången. Nej den här lille/a rackar´n har bott med sin biologiska mamma i skogen, men valt att lämna henne för ett dagis i Adolfsberg (vet inte om socialen varit inblandade i detta, men helt smärtfritt har det kanske inte gått till). Nu har iallafall "vårt" dagis valt att ta hand om den lille/a och man har löst det praktiska genom att skicka med det lille/a livet i en väska hem till dagisbarnen över helgen. Så den slipper vara ensam.

Barnen, för att se att allt går rätt till, får föra dagbok över besökstiden och redogöra för vad de gjort med Kim. Ja, det är den lille/a livets namn.

Jag har snabbt läst igenom vad tidigare familjer som tagit hand om Kim har gjort. Kim har fått sovit ihop med många av barnen, tittat på när barnen badat eller varit med och lekt när barnens kompisar hälsat på. Låter ju fantastiskt.....sen kom Kim hem till oss.......

Det började bra, vi var på kalas hos barnens moster Johanna och Kim fick vara med och smaka på tårta och muffins. På vägen hem fick Kim sitta fastspänd på mittenplatsen bak i bilen.

Det var väl hemma som Kims situation sakta försämrades. Det började med att han glömdes bort, under klädhögen i hallen, fast vi lovat att Kim skulle få vara med på fredagsmys som hos alla andra familjer. Efter en stund kom dock Zack på lille/a Kim som då lidit av syrebrist och totaltmörker i över en timme.

Men myset blev inte varaktigt för Kim, Zack ilsknade till och tog ut sin frustration på Kim....genom att slänga honom på golvet framför tvn och helt utesluta Kim från myset i soffan. Där fick han sedan ligga hela natten....(detta står inte med som en vanlig händelse hemma hos de andra familjerna....)

Morgonen därpå kom vi först ihåg vår nya familjemedlem lagom till frukosten. Zack sprang och hämtade upp Kim från golvet, där han fått sova ensam hela natten. Kim fick en brödkant att äta på.

Sen fick Kim vara med och leka en stund med Blixten McQueen, tills Kim återigen hamna på golvet...övergiven.

Till middagen fick han åter vara med, fick en tallrik med morötter som Kim somnade med nosen i...troligtvis av utmattning och räddsla. Han kvävdes nästav av morötterna, men det var nog bara jag som såg.

Där är vi alltså nu, försöker anpassa oss till vår nya familjemedlem...eller snarare försöka komma ihåg honom/henne. Dennis och jag tröstade oss med att det var lika dant i början med Maya.....

:)

Bilder på Kim kommer inom kort!

Barnkalas runt knuten

Min lillkille, Zackarias fyller 3 år i morgon!! Detta ska ju naturligtvis firas både på morgonen, dagen, kvällen och på lördag. Detta kräver lite planering, slog det mig nu!

Det blir cupecakes, tårta, färglada chokladbollar och blåa kakor! Allt detta ska bakas i kväll, så är glad att jag har en bäster bagerska till syster som ska hjälpa mig. Slog mig,när mina kollegor frågade vad han skulle få i present...att vi ingen köpt än!!  Lite lätt småstressad känner jag mig nu inför kvällens alla "must do befor I go to bed". ja visst ja, måste inhandla fruk också, till fruksalladen som Zacke ska bjuda på i morgon på dagis.

 

 


Ett allvarligt lagbrott har begåtts.....

...av inge mindre än min grovt sjukstörda sambo. Fast liiite roligt är det ju. Borde kanske vara lite mer kärleksfull mot honom.....känns som han inte får tillräckligt med uppmärksamhet. Vad tror ni?


The Office.....


Morgonstund har guld i......


Ett brev till himlen

Hej Mamma!

Det är tung månad vi går in i, det är snart 1 år sedan du lämnade oss och helt plötsligt känns det som jag är tillbaka till där vi var då. Vi hade fått beskedet att det inte fanns mer att göra och att vi skulle se till att ta vara på den tid som vi hade kvar tillsammans med dig. Men det blev inte så....du lämnade oss hastigt, 2 dagar efter Jois 18-års dag. Du hann aldrig fira den med oss.

Ett helt år har snart passerat och helt plötsligt känns det jobbigare än det gjort på länge. Det är så skrämmande att jag faktisk levt ett år utan dig vid min sida....och att det kommer att fortsätta så. Jag har ju så mycket jag vill dela med dig, framför allt mina barn som ingen var så förälskad i som du. Och dina barn -de växer och utvecklas, du skulle vara så stolt över Johanna och Micke, de är fina personer ♥ Jag ser mycket av dig i dem båda.

Pappa kämpar, men han saknar dig. Er lilla tjej har flytta hemifrån. Samma lille tjej som fick pappas hår att stå åt alla håll när han kom hem märkbart rörd och utmattad efter att hon kommit till värden. Hon föddes på Karlskoga BB, precis som jag......samma BB som du senare skulle ligga på efter att ha opererat bort en tumör stor som en limpa. Varför behövde det blir så?

Igår spelade vi I´m sailing hemma, låten Dennis sjöng för dig på din begravning. Vi tog upp barnen och dansade med dem i vardagsrummet och de vinkade åt dig i himlen. Vi gör allt för att de alltid ska minnas dig.

Älskade mamma, saknaden är stor. Jag saknar din röst och din doft, du luktade trygget och värme. Jag saknar dina kloka ord, din vägledning och din kärlek.

Håll dig nära ♥



         (Inger Person 1958-06-27  -  2010-10-16   )   


Skogsgrillning









Idag tog vi på oss gummistövlarna och tog en prommenad ut i skogen för lite korvgrillning och lek. Efter en sen vecka på jobbet känns det riktigt bra i magen att kunna få tillbringa förmiddagen tillsammans med familjen och med full fokus på kottplockning och stenklättring.

Maya ligger nu och sover middag medas grabbarna är och tittar på fotbollskval i ingen mindre än Hallsberg. Själv har jag hittat godispåsen och planerar att rädda barnen från förtida tandlossning, och äta upp det mesta av innehållet själv .

Är man en omtänksam mamma, som bara vill sina barns bästa....ja då får man offra sig och trycka i sig allt själv


Strejken är över


Det är slut på veckan, det är dags för........






...fredagsmys


Änglar finns.....

Klickade hem det här halsbandet idag.



Det står på belocken:

Änglar finns........

Får mig att tänka på min fina mamma och hur mycket jag saknar henne.







RSS 2.0