Blev utemys med korvgrillning....i 20 minuter

I lördags slängde vi in barnen i volvon och for upp till Ånnaboda för en heldag av frisk luft, sol och prommenad.
Vi hade tänkt börja med att gå en prommenad runt sjön, men så fort vi hade parkerat så ville barnen grilla korv och pinnbröd så vi packade upp matsäcken och Dennis drog igång en brasa.

                                
                                                   (pinnbröd doppad i  socker, kanel och smör)

Efter korvgrillningen och förtäring av ca 3000 pinnbröd så var både jag och barnen stelfrysna så vi bestämde oss för att ......åka hem.

Så det blev en bil tur i sjönsångens tecken och lite grillning, någon prommenad och vackra sjöbilder blev det aldrig. Vi åkte hem och slängde oss i soffan och tittade på Emil istället. Det är många natutsköna bilder där oxå.

                                      

                                             





Laddar för helg och....

VÅFFLOR!!



Trevlig helg alla snyggingar


Liiiite beroende........(men bara väldigt liiiiiite)

FEJKA Konstgjord krukväxt  Krukans diameter: 14 cm Höjd: 70 cm

Jag tror jag kan ha liiiiite av ett beroende. Jag skulle inte vilja på stå att det är sjukligt, men kanske liiite onormalt. Jag har en ständig behov av att införskaffa nya ting till mitt och familjens hem. Det tycks liksom aldrig riktigt ta slut, oavsett hur mycket jag handlar hem.

Är det någon som känner lika dant?

Det är både stresande och liiiite skrämmande, när jag kommer på mig själv att jag inte kan somna på kvällen för jag ligger och tänker på vilka/hur många/och hur snabbt jag kan ordna hem tex nya plastolivträd att placera ut i fönstren? Tanken slutar ju inte där utan det fortsätter ju med följd-funderingar som vilka fönster ska jag ha dem i?, hur många nya krukor behöver jag köpa?, vilken färg på krukorna?, innebär valet på krukor att jag måste köpa nya prydnadskuddar som passar in med krukfärgen......? Ja det tar ju aldrig slut, jag kan vara helt uppe i varv efter 15 minuters inne-i-huvudet-planering.

Men skit i det nu! Vad tror ni om detta plats olivträd i plats (något annat överlever tyvärr inte hos familjen Fransson)från IKEA i mitt vardagsrumsfönster? Och kanske i sovrummet? Tips på kruka? och ev kuddar som passar till?

 

 


Sjukt shoppingsugen....



Min sambo brukar vara VÄLDIGT sammanbiten löneutbetalningsdagar, som idag.

Han vet att med soljuset den 25:e varje månad så är det inte bara hans lilla söta, snälla sambo som vaknar upp utan även hennes SHOPPINGGALNA INRE ANDE......som bara måste HA en massa saker.









Men den här månaden är det verkligen så att vi skulle verkligen behöva nya muggar, de vi har är i en massa olika färger och formar (hur stressande som helst när man morgontrött öppnar muggskåpet och det bara skriker inredningskaos där inne-kan få vem som helst att vilja sjukskriva sig) Så nya fina Filippa K muggar ÄR EN NÖDVÄNDIGHET. Sen tycker jag faktisk att vi är i behov av en ny, mordern kaffebryggare. Jag har en från 1857 som troligtvis inte gör kaffe längre utan förmodligen bara släpper ifrån sig kalkavlagringar stora som en större kalkbrott.

Men sen måste jag bara fråga er......är inte brev -och nyckelhållaren på bilden ovan HELT FANTASTISK??? Hur snygg skulle inte den bli i hallen? Jag kan inte längre leva utan den.  

Står det mellan den och sambon....ja då tvekar jag inte!

Trevlig fredag!


SnyggAnna is in the buildning...







Hej alla snygga och trogna läsare!


Kul att ni hittade hit där jag, SnyggAnna, fortsätter skriva om mitt ack så spännande och händelserika liv som utsliten 2,5barns-mamma.

Tidigare har jag bloggat på www.snygganna.se men ville vidga mina layoutmöjligheter och få utlopp för all min KREATIVITET som bara längtar efter att få ge sig till känna och explodera ut över den här sidan. Många av er, ni som känt mig ett tag, tycker kanske att man kan likna min kreativetetsförmåga vid en mask som ligger överkörd på en motorväg en stekhet sommardag.....men där skulle jag våga påstå att ni har fel.

Jag är egentligen en tokkreativ kvinna men en stark värkande och plågande längtan efter att få ge uttryck för allt den rosa färg och form som finns inom mig. Det hoppas jag på att kunna göra här. 

Mitt mål är att sluta jobba och helt kunna försörja mig på att skriva felstavade blogginlägg och trycka in så mycket rosa detaljer som möjligt. Naturligtvis samtidigt som jag snyggt går ner 6 kg (som för övrigt går lika bra som japanbörsen just nu. Med det är bara en liten formsvacka som jag snart har fått ordning på )och fortsätter att baka och inreda mitt snygga hem så att till och med kungen blir imponerad!


Så allt är som vanligt. Häng med....!!





Dagens (och den nya bloggens första) Snygging

Går TVEKLÖST till min sambo som sista veckorna gjort följade för mig:

köpt tulpaner
kruvat ihop IKEA möbler
kört mig till/från jobbet typ 100 ggr
köpte en brieost....(när jag höll på att dö av briebrist)




Jag måste bli BÄTTRE på att ta hand om honom tillbaka.......!

Borta bra, men hemma....börjar det bli bättre




Har ju gjort ett liten "uppsnyggning" av trollungarnas rum. Det var inte en dag förtidigt, tro mig. Nu saknas lite ny färg på väggarna och ett par gardiner. Sen så kan vi börja ta hem barnens vänner  också.....!

 


Förnekelse....

                              


Jag har valt att inte kommentera ryktet som bestämt hävdar att jag åter väger 59 kg efter dopet och det SYNDAHAV av frestelser det medförde.

Jag tycker denna ryktesspridning och  HETTSJAKT är måde löjlig och helt ointressant. Jag väljer därför att inte kommentera påståendet som alltså figurerar!


Delmål 1 -check!

Den 8 mars 2011

För ett år sedan vid den här tiden så var jag mycket explosiv och vägde väl 77 kg. Jag hade 6 dagar kvar innan Maya äntligen valde att titta ut.

Idag väger jag 58 kg....dvs lika mycket som jag vägde vid  inskrivningen med Maya.

-DELMÅL 1 ÄR AVKLARAT-

Jag får alltså införskaffa mig lyxshampoo helt legitimt.

Men jag väljer att vänta lite, dels för att Mayas dop är på söndag och jag ska baka till det under hela denna vecka (och som alla riktigt bra kockar bör jag ju provsmaka på allt....för att veta att det smakar riktigt bra) dels för att jag inte vågar visa Dennis att jag köpt shampoo och balsam för typ en kvarts miljon(eftersom jag typ redan handlat andra saker för dubbla den summan)

Jag ska dock vara riktigt ärlig nu, med tanke på att jag under hela förra veckan träna på trampmaskinen, gjorde 150 situps per dag och  tog raska prommenader så tycker jag -1 kg inte är tillfredställande.

Smakar det inte mer än vad det kostar?

Okey, jag åt visserligen 1 semla, 2 muffins, 1 flaska vin och frukosbuffé på Sveas under veckan.....

Delmål klara

Delmål

Belöning
Gå ned till 58 kg Köpa lyxshampoo  
Gå ned till 56 kg Middag med Dennis  
Gå ned till 53 kg Köpa nya kläder  

Som ni ser har jag lagt upp delmål och belöningar för min än så länga ganska långsamma viktnedgång. Min förhoppning är att dessa ska få mig lite xtra motiverad när helgen närmar sig och möjligheten till lustfyllda matorgier lockar!!

Kommer det funka?

59 kg....i dålig belysning

Den 24 februari

Enligt vågen såg det ut som om jag nu är nera på 59 kg, men det var lite dålig belysning och jag kisade med ögonen när jag läste av resultatet.

Igår blev det en bakpotatisk med OANSTÄNDIGT gojsig röra gjort på fetaost till.
Tror inte den kanske hjälpte mina tvekasamma 59 kg till att vilja minska ner till 58 direkt. Men va faaan? Kärleken går före allt....eller hur?

jag skulle på bio med min snygge sambo och vi bestämde oss för att trycka i oss en varsin bakpotatisk med snuskit gletig röra till. Det måste väl vara tillåtet?

In the name of love?

Har faktiskt lagt till lite prommenader i mitt liv sista dagarna. De är ju inte jätte långa men de kanske kan bidra till nåt minus gram på vågen framöver. Om det bara kunde bli lite varmare så skulle jag alltid gå till och från bussen i veckodagarna.

Sluka en Big Mac & Co

Den 17 februari 2011

Fick en snedtäning igår och tryckte en hel Big Mac & Co!

Allt är mössans fel....blir tok-rebelisk med den på.

Slänger ut vågen....

16 februari 2011

Ingen viktförändring, trots skaplig ansträgning från min sida.
Har dock inte tagit tag i träningen, men -1 kg kunde jag allt
kunnat fått för att hållt igen på gosakerna. INGA äppelkakor eller kladdkakor på hela förra veckan.

Lite pizza, ostbågar, dricka och popcorn i helgen men ändå inom ordnade former.

Är skitosams med vågen. Funderar på att slänga ut han (måste vara en han med tanke på det dåliga samarbetet och brist på medmänsklighet)

Aja, jag kör på. kanske skulle slänga in lite motion i det hela oxå?


60 Kg

7 februari 2011

Har gått med i ett viktprogramm på nätet, där man skriver in ALLT man äter och så omvandlas det till kalorier. Och omvandlas DET gör det verkligen. HERREGUD vad kalorier allt gott innehåller.

Vatten.....är typ det det enda som jag fortfarande kan sluka i mig, men med ostbågar, pasta och smörgåsar så är dessa slukande dagar över. Suck.....

Har iallafall gått ner 1 kg på en vecka, men det är ju som sagt mest för att jag lyckats lura vågen! Jag har nämligen inte skrivit in alla de äppelkakebitar och tårbitar jag tryckt i mig i helgen, i datorprogrammet..... så de vet alltså inte om detta och tycker därför att jag förtjänar -1 kg



 
Lurat vågen!

Snyggt ras på -3 Kg direkt

12 Januari 2011

 

Kanske ska tillägga att jag redan har gått ner lite sen Mayas födelse som ägde rum för 10 månader sedan. Sedan har jag tack vare att jag börjat arbeta inte kunnat tröstäta när barna vägrar lyssna eller när tröttheten varit enorm.

 

Numera äter jag en statdig lunch vid 12-snåret som består av fil, banan och för tillfället även hemmagjord muslí från Vevves syster Angie

 

Så IKEAvågen visar nu 61 kg

Kampen mot krämbullarna

12 Januari 2011

Ok....jag har ju ett snyggrykte att leva upp till. Jag säger inte att det är så, men eventuellt kan det satt sig lite krämbullar runt magen, låren, rumpan, armarna,tårna,hakan och fotknölen, som egentligen inte hör hemma på min annars så sprudlande lätta och smidiga kropp.

 

Jag har därför nu tagit steget att snällt be dessa bullar att en gång för alla släppa taget om mig.

Vi har haft en stormig relation, jag har försökt gjort slut flera gånger men på nåt sätt (som i alla långa och seriösa förhållanden) vill man ju gärna få det att fungera och vi har försökt igen.

 

Tyvärr har detta satt sina spår....på mig. Och jag känner nu att jag ska kunna fortsätta den här bloggen SNYGGanna så ka jag nog inte fortsätta ”ÄTA kakan utan snarare ha den kvar”....

 

Jag har en önskan om att återigen väga 54 kilo, det var vad jag vägde innan jag träffade min Snyggsambo som genast gjorde mig med barn 2 ggr och lämnade mig ensam på vågen med hemska 64 kg efter Mayas föddelse.   

 

Mitt första delmål är att gå ner till:

 

58 kg

det var vad jag vägde när jag vägde in mig med Maya.

 

*Nästa delmål blir att gå ner till:

 

56 kg

det var vad jag vägde när jag vägde in mig med Zack

 

*Slutligen sista delmålet är att gå ner till

 

54kg

det var vad jag vägde innan jag vägde in mig med....Dennis!

 

Så för att sätta lite större press och därmed öka chansen att nå mitt slutmål tänkte jag förnedrande nog exponera min viktkamp här bland er snygga läsare.

 

Låt viktraset för SnyggAnna börja!!

 

Startvikt: 64 kg

SnyggAnna- the past


Bakslag
 
 
 
 
Den 9 mars 2011

Idag har jag bakat så jag har bakvärk i hela kroppen.  Jag har gjort muffins (grunden till cupecake´sen ) och brysselkex.

Brysselkex är smördegskakor med rosa socker runt. Jag kan upplysa er om att det var min första gång, har aldrig bakat kakor i hela mitt liv innan. Kan väl säga så här.....jag åkte på ett lite mindre "bakslag". Läste receptet medan jag pratade med min-syster-från-en annan-livmoder-som-kom-med-krämbulle-när-jag-var-tokgravid-och-konstant--sugen-på-fika-Jennie. Glömde bort tiden då jag stoppade in första plåten med kakor och kollade därför i receptet och konstaterade högt inför Jennie att de skulle vara inne 45 min till en timme.

Efter ytligare 15 minuter började kakorna se lite väl bruna ut, så trots att det måste varit minst 30 minuter kvar tills receptet sa att de var klara tog jag ut dem på eget bevåg (och för att jag tror det finns en lag på att man måste förhindra bränder om man kan)

MYCKET MÄRKLIGT ATT DE SKA VARA INNE SÅ LÄNGE SOM EN TIMME!!

En stund senare, efter att Dennis sagt att kakorna var goda men smakade en ANING bränt (han skulle aldrig kunna med att säga att det faktiskt gjorde det......livet är honom för kärt) så läser jag i receptboken igen och upptäcker att själva bakningen uppskattas ta 45 min-1 timme. Kakorna i sig ska bara vara inne 8-10 minuter i ugnen..................




Prästen var här...och gick igen!
 
 
 
 
Den 8 mars 2011

Prästen var här igår för att gå igenom söndagens kommande dop. Hela familjen var hemma och redan efter 10 minuter säger hon:

- Ni två skulle behöva komma bort själva och bara få tid till varandra.


Efter ytligare 30 minuter i vårt hem har hon kommit fram till ett helt ny idé som hon vill presentera för församlingen redan nästa kyrkomöte. Nämligen att de ska samordna dagar/kvällar för föräldrar där de får komma och fika tillsammans medan de lämnar barnen till deras personal att ta hand om under tiden.

Kvinnan var säkert 60 år och har troligtvis arbetat som präst i minst 20 av dessa och kommer först på denna idé efter 30 minuter i vårt hem! Hm......kul att vårt familjekaos kan inspirera mer än 20 år med daglig kontakt med han där uppe.

Suck...................det värsta är att skulle hon få igenom förslaget så skulle jag och Dennis var de försat på plats när de öppnar!!


Jag är så dopad
 
 
 
 

Den 1 mars 2011

 

 

Jag är så dopad så det är helt sjukt.  Det bara snurrar om kring brysselkex, strössel, muffins.......och gud vet vad i huvudet på mig.  

 

INTE bra för en  fd bakverksmissbrukare. Lätt med återfall om man ständigt utsätts  för miljöer där frestelsen är som störst, har jag hört. Men vad gör man inte för sina barn, eller snarare min lilla dotter i det här fallet.

 

Mayas dop närmar sig med stormsteg och jag dopar för fullt genom att inhandla marzipanblommor, muffins formar och googlar recept på alla diverse ROSA bakverk man kan tänka sig.

 

Jag har väl aldrig haft så starka hallucinationer som nu. Jag ser kakor och tårtor överallt. Jag drömmer till och med om att jag är en!

 

Alkolister har antabus.....vad har jag för att dämpa begäret??  Jo en massa kakrecept!

 

Det är en mörk vecka för ”me & beach 2011

 

 

Behöver nog gå på ett VVBV-möte (våga-vägra-bak-värk....ha ha)

 

 

Har förresten gått över till att bara vara snyggAnna igen, allt mitt tränande och ”tänk-på-vad-jag-äter” gör mig så hungrig och svag så jag orkar inte vara coool och tuff.


Börja elda petflaskor på gården?
 
 
 
 

Torsdag 24 februari

Vem är det som jävlas med mig där uppe? Måste vara någon som ogillar mig skarpt eller som vill att jag ska ansluta mig till sankte per.

Idag var NATURLIGTVIS buss nr 1 så där retligt sen (klart de väljer att vara sena just jordens mest kallaste dag) så att jag ser när buss nr 2 åker precis när jag kommer fram. Kan helt ärligt erkänna att jag skickade några förbannelser till busschaffören (valde att beskylla honomk för bussens sena ankomst). Fick snällt se min buss åka ifrån mig....i -25 minusgrader.

1 timme senare, och med förlamade ben, fingrar, tår och näsa samt 20 minuter av hjärtstillestånd kom jag äntligen på nästa buss. Sammanfattning av mina känslor just då:

INTE GLAD......inte det minsta!!

Nu är jag trött på att leva på Antartiskt. Fy fan för växthuseffekten, nu är det dags att börja källsortera för så här kan vi inte ha det. Jag ska dessutom försöka laga ozonlagret genom att byta ut mina hårspraysflaskor till mer ozonvänliga.

Eller vänta nu.....blir det inte varmare och varmare av växthuseffekten och förtunnat ozonlager? Kanske borde jag börja elda petflaskor på gården?

 

 

 


Bad hair day....
 
 
 
 
Här kommer en MÅSTE-HA-GREJ om du som jag lever ett på tok för stressigt liv där antalet hårtvättdagar har skalats ner till näst in till obefintligt!!

Det här shampoot och balsamet luktar godis och håller håret rent TOK LÄNGE, jag kan inte leva utan det längre.

Tips till alla er hårfagra, men ack så tidpressade, snyggingar!!

Konstiga gubben
 
 
 
 

Den 17 februari 2011


Tja. Träffade på den sura, konstiga gubben på bussen i dag igen. Han hade uppmärksammat att en tjej hade satts sig brevid mig på bussen igår, och hur jag då hade flyttat på mig och lämnat min plats. (saken var den att hon frågade om det var ledigt vid mig men eftersom jag skulle av nästa hållplats så då reste jag mig och lämnade över platsen till henne)

Detta hade alltså de sura, konstiga gubben lagt märket till och säger följande:

-Vad var det med den där tjejen som försökte ta din plats på bussen igår?

Jag svarar så trevligt jag bara kan, efter en stunds betänkande eftersom jag först inte förstod vad han syftade på:

-Ja hon undrade om det var ledigt vid mig. Och jag skulle precis av så hon tog min plats. (Inga konstigheter.....)

Den KONTIGA gubben säger då:

-Ja vissa människor är ju hur konstiga som helst.....!!!!!

----------------------

Och vissa har ingen självinsikt......

//SNYGGanna


Hårda gangster tag.....
 
 
 
 
Den 16 februari 2011

Tja, här har ni den nya mycket tuffare SnyggAnna. Jag har bytt  personlighet, jag är mycket coolare och argare numera. Jag började med det idag, tror mycket att det beror på att jag köpt mig en ny tuff...... toppluva! Jag känner mig ascool och arg i den.

Sen kan det ju ha liiiite med att göra att jag inte lyckats lura vågen där hemme den här veckan. Så nu har jag gått och ilsknat till på fettet som vägra släppa taget om mig och ta i med hårdhanskarna.

Läs följande som om det vore sångarn i lating Kings som sa detta:

"Jag ska bli GangsterAnna, dock lika snygg....så klart,
 Inget fett i världen ska få jiddra med mig...
för jag är en cooltjej
en snygg grej
...heej"

Aaaa, ni fattar. Grym tjej som dessutom är sjuktbra på rap och rim och sånt skit. Nu ska vågen få se vem det är den fuckar med.....inte kul! RESPEKT

Annars så händer det en del roligt just nu oxå. Syrran har fått körkort, så jag har alltså fått mig en bakande slav som dessutom kan göra hemleveranser nu. Skitbra.....så länge jag inte äter nåt av det hon kommer med så klart.

Alla hjärtansdagplanerna gick inte som planerat. Hade bokat in bowling, mycket drinkar och romantsik utemiddag med många drinkar till på lördagens schema. Vilket Ludde bestämde sig för att spy ner bokstavligen talat, han fick magsjukan på fredag och därav ville ingen längre vara barnvakt åt oss den helgen. men vi fick tillslut en middag hemma, dock helt utan drinkar, på måndagkvällen. Det blev hämtmat och paketöppning i köket. DET FÅR DUGA, med tanke på att vi knappt får vara ensama 5 minuter nu för tiden.

INGEN RISK FÖR OÖNSKAD GRAVIDITET HÄR I ALLAFALL!!

Äh fa fan, skit på er.....jag måste dra

//

Tja

Helgbaka.... äppel- och lårkaka
 
 
 
 

Den 6 februari 2011

 

Helgen förde med sig både det ena och det andra. Jag började lördagen med att lura med mig hela familjen på hoppis & skuttis. Det är alltså gympa för barn mellan 2-5 år. Ska jag vara helt ärlig så tyckte nog jag att det var roligast av oss alla.

 

Zackarias var väl så där måttligt intresserad när musiken drog igång och jag sa till honom att härma gympa-tanten som stod i mitten av salen. Han tyckte det var betydligt roligare innan, när han fick springa runt och härja bästan han själv ville. Det hela slutade med att jag och Dennis satt grensle och drog varandra fram och tillbaka.....få nu inga konstiga tankar! Vi skulle efterlika en roddbåt på stormigt hav och skulle försöka ro oss i land.....och detta gjorde vi glatt, medans våran 10 månaders och 2,5 åring satt på golvet brevid och tittade förvånat på.

 

Kan väl hända att vi blev lite över-entusiastiska över det faktum att vi äntligen gjorde något tillsammans, utanför hemmet,  där det dessutom förekom musik. (skit samma att det var låtar som ”pappa haj” och ”imse vimse spindel”).

 

Vad härligt det är med kärleksfulla barn som bara lääääängtar efter att spendera dagen med sin mamma och därför glatt kommer in och väcker mig halv sju på söndagsmorgonen. Som den härliga mamma och husmor man är tog jag mig kvittrande upp ur sängen, ner i köket och ordnar med frukost och slänger ihop en äppel -och kanelkaka. (det jag väljer att utelämna i denna berättelse är att Maya bröt ihop ca 1500 ggr för att jag inte bar henne på höften medans jag och Zackarias bakade ihop äppelkakan.....eller att Zack spillde ut mjölkglaset 2 ggr på 5 minuter......inte heller nämner jag att jag själv fick slänga i mig ett ägg mellan alla mjölktorkningar, gråtattacker och blöjbyten)

 

Naturligtvis lät jag min trötte sambo få sig en rejäl sovmorgon, utan att vara det minsta bitter på honom för att han har förmågan att sova sig igenom 1500 gråtattaker som överstiger ljudet av en jumbo-jet motor!!

 

Några timmar senare ersatte jag äppelkakan med en lårkaka. Skulle dyka ner i soffan hos min sambo (bokstavligen alltså) och tog sats från hallen och kasta mig lätt genom luften med sikte på sambon.....som (den token) slänger upp ett knä för att ”skydda sig mot sjölejonet som kom flygandes genom luften” Så pga av att min sambo inte uppskatter min okontrollerade kärlek till honom...sitter jag här nu med en lårkaka stor som Öland.

 

Jag har dessutom lurat vågen, har lyckats gått ner 1 kg  veckan som gått. Hur då undrar kanske några av er? Jo genom att INTE  skriva upp äppelkaksbitarna eller tårtbitarna som jag åt i helgen i mitt nya viktprogram på datorn......Så min våg vet alltså inte om dessa godsaker och visar därför, helt ovetande,  -1 kg!!

 


Är en fläskpannkaka som vill bli lätt....som en plätt
 
 
 
 

4 februari 2011

Varför måste alla goda ting....vara gjorda av socker eller grädde? Ja men det är ju verkligen så. Inte fan är det någon som blir sugen på en skål torra havregryn när man tar sig en kopp kaffe direkt!?

Och varför är det så, att om man bestämt sig för att man inte längre vill ha något med dessa förödiska små bakverk att göra.......så blir de bara mer inbjudande?

Det hade varit mycket bättre om Gud, när han skapade människan...(eller i allafall mig) hade programmerat in så att jag tycker saker som havregryn, bönor och linser är både läskande och smakar fantastiskt gott!

Jag har gått med i ett viktprogram på nätet nu oxå, där man skriver in ALLT man äter på en dag och så omvandlar programmet det till kalorier. Faaaaaan vad den omvandlar sen då, herre min gud vad det finns kalorier i allt! Suck......det är nästan deprimerande. Så nu räknar jag kalorier! Och jag ska säga er att det är sjukt mycket i en kladdkaka. 1 bit kladdkaka motsvarar två frukostar.......inte kul! (särskilt inte när jag vet att jag lätt kan 3 bitar.....INNAN frukost)

Hur som helst, nu är det hårda bud i Mellerud som gäller. Jag är så trött på att känna mig som en fläskpannkaka....vill bli lätt som en plätt istället.

Måste bara bli blind och rycka ut alla söta smaklökar ur mun först bara


Morgonstund har....ARG GUBBE i mun
 
 
 
 

Onsdag den 12 januari 2011

Det händer mycket under mina pendlingar fram och tillbaka från jobbet ska ni veta. Förutom  det faktum att det varje morgon hinner bli en riktig rysare   angående om jag kommer hinna till buss nr 2 pga av att buss nr 1 ALLTID är sen.

 

Nog om bussrysandet, nu över det någonting helt nytt.

 

Idag när jag klev av buss nr1 (faan oxå, kommer inte ifrån huvudkaraktären bussjäveln iallafall...) och går över vägen för att komma till busshållsplats nr 2(skit igen) så hör jag en ”ljuv stämma” väsa surt:


-Du är inte rädd om livet minnsann!

 

Lite trött och samtidigt förvånad tittar jag in i busskuren. Där står en liten man och tittar surt på mig.

 

-Ursäkta, säger jag glatt (då mamma lärt mig att man ska ha respekt för de äldre)

 

-Gå övervägen så där, du syns ju knappt. En bil har ju inte en chans att se dig.

 

Innan jag hinner svara att det faktiskt är upplyst och att det inte fanns en bil i närheten...så fortsätter han, lika surt:

 

-Du vet att det finns en gångtunnel! Så du kan gå runt. Och du kan ju åtminstone ha reflex på dig.

 

Visserligen är jag en underbar, glad och trevlig människa...för det mesta (ja, jag vet-detta gäller inte när jag är gravid....eller morgontrött) Dessutom började jag känna mig diskriminerad. Jag stod där i en på tok för stor vinterjacka, neongul mössa och skidvantar så troligtvis såg jag ut som ett skolbarn och började misstänka att den sura gubben gav sig på mig i tron om att han kunde utöva ”jag-är-äldre-du-är-ett-litet-barn-och-jag-kan-därför-läxa-upp-dig-hur-mycket-jag-vill-för-du-har-inte-utvecklat-förmågan-att-argumentera-eller-stå-upp-för-dig-själv-ordentligt-än.

 

Där stod jag och hörde på hur gubben predikade för mig om vilken fara jag var klockan halv sju en onsdagmorgon, med sprängande migrän som hållt i sig sen söndagskväll och med brist på egen tid med min snyggsambo. Jag var på bristningsgränsen och gjorde mig redo för strid:

 

Precis när jag gjorde mig klar för att skjuta av första salvan....så kommer en man i 45 års åldern förbi oss och går över vägen......den sure gubben ropar då:

 

-Jaha här kommer nästa självmordskandidat!!

 

Insåg då att detta agg inte var riktat  mot mig och mitt barnsliga utseende personligen utan snarare att den sure lille mannen hade ett stort, om dock lite aggresivt, intresse för trafiksäkerhet!!


Det blir aldrig som jag tänkt mig......
 
 
 
 
Torsdag den 6 januari 2011

Varför?

Varför måste allt ONYTTIGT vara gott? Vem kom på det?  Om ni bara visste vad jag önskade att jag tyckte blomkål var godare än semlor, eller att jag hellre åt groddar och bönor istället för en härlig glassbomb med grädde, glass, banan(är i och för sig ganska nyttigt) färgglatt strössel (definitivt inte nyttigt, om inte färgämnen  innehåller nåt...men knappast) och mintchoklad.

Skit, på tal om en sån där glassBOMB...så har jag väl ätit ca 7 såna sista dagarna. Och för att ursäkta mig själv har jag gett barnen och sambon oxå. Allt för att liksom slippa erkänna att det är mitt missbruk. Känns på nåt sätt bättre om jag får med mig fler, om vi är fler som gör det.....då borde det ju inte vara lika illa liksom??!!!

Ja jag vet, jag är en sjuk, glasshetsätande människa som kommer ge mina barn dåliga tänder och diabetes.

Igår kväll hade jag förresten stora planer för mig och min sambo.Vi skulle dricka oss små-lulliga på  likör och sjunga oss hesa. Så jag svepte tre likörsnapsar i alla hast för att sen snabbnatta barnen och sen skulle det roliga börja.

4 och en halv timme senare somnade äntligen det sista barnet....och jag!! Så mycket hade jag för de 3 snapsarna.


Dålig karma eller bara inte meingen
 
 
 
 

Den 4 januari 2011

Hm....min första dag som arbetsförd började inte RIKTIGT som jag hade tänkt mig. Jag valde att gå upp redan kl 05.30 då jag av errfarenhet vet att det brukar ta mig cirkus en timme att göra mig ordning och nästa se representativ ut. En kvart senare insåg jag att utan ungar springandes runt benen så tar det faktiskt bara 15 min att klä på sig och kamma håret....!!

Så jag hade typ en hel timme till godo....wow, det här med att arbete verkar ju hur SOFT som helst. Det var helt tyst i hela huset, kunde till och med höra stolen knara lite när jag satte mig ner i köket. Ahhhhhh, den här dagen kan bara bli hur bra som helst......eller?

Nja, när jag väl stod och väntade på första bussen som skulle ta mig ner till stora vägen där bussen till kumla skulle gå, så hade jag räknat ut att jag hade en marginal på 10 minuter från det att jag kom in med första busse och tills den andra skulle gå. Kände mig KOLUGN......tills jag insåg att buss nr 1 redan var 6 minuter försenad.....

Hm en marginal på 4 minuter! Ingen fara det ska vara lugnt.

Hoppar på bussen, för att åka 5 meter. Då stannar den plötsligt mitt på vägen för ett "chafförsbyte". Det vsar sig att orsaken till bussförseningen var att orginal BUSShelvetet pajat och att detta var en ersättningsbuss som dessutom skulle byta chafför. Och tro mig......DE HADE INTE BRÅTTOM. Trots att jag satt i bussen (kl 7 på morgonen.....då kan ju t.o.m en bebis räkna ut att man förmodligen är på väg till jobbet och alltså har en tid att passa.....eller?????????)

Tittar på klockan och inser att kumlabussen redan gått, min marginal var ett MINNE BLOTT. Tokarg och uppstressad kliver jag därför av bussen, där mitt på vägen, till två busschafförers stora förvåning och tar upp min telefon och ringer till min sovande och föräldrarLEDIGA sambo (sen typ 2 timmar tillbaka )

Han börjar den gryende dagen med att svara och mötas av följande:

-Helevetes jävla bussjävels faaaaaaan. Jag bliiiir tokig! Hur fan ska jag nu komma till jobbet, min fösta dag och allt. Fyyyyy fan.

En stund senare fick han även personligen träffa den "uppiggande" telefonrösten i egen hög person, då jag arg som ett bi kliver in i vårt gemensamma hem igen. STELFRUSEN!!

Efter några yrvakna och uppmuntrande ord från min snyggsambo så ger jag mig åter ut till en ny buss för att till min stora glädje hinna med den och stå endast stå och vänta närmre 30 minuter  på kumlabussen, som när den äntligen kommer knappt ser mig utan måste TVÄRBROMSA och plocka upp mig mitt i körbanan för den höll på att åka förbi mig bara. Vad är detta?

Kunde inte längre känna mina fötter och min nästipp tror jag hade trillat av redan. Satte på mig hanskarna på fötterna i ett desperat försök att få dem tillbaka till livet.

Väl frame på jobbet får jag det GLADA beskedet efter närmare totalt 2 timmar ute i den ANTARTISKA kylan, att jag ska nytt passékort......på direkten. Kommer bli kanonsnyggt med tanke på mina illröda frostskadade kinder och näsa, kommer se ut som en försupen uteliggare men visst ok. Kortet kommer ju bara ses av företagets 800 anställda och av mig VARJE dag i minst 6 år (då går kortet ut).

Till receptionistens stora förvåning fungerar dock inte kameran, vilket tydligen var första gången NÅGONSIN som det hända. Jag förklarade då för henne att det var inte alls konstigt utan att det troligtvis berode på mig eftersom ingenting hittills hade fungerat i min omgivning än idag. Korttagningen bliv inställd!!

Nu frågar jag mig om detta bara är dålig karma (är rätt dålig på att källsortera och har nu under några års tid oroat mig för att jag kommer bli straffad av högre makter för detta) eller är det bara inte meningen att jag ska jobba?




Nu är det definitivt slut......
 
 
 
 
Den 3 januari 2011

Ja då är det definitivt slut och det är bara för mig att acceptera och blicka framåt. Det här behöver ju inte betyda att mitt liv är över.....men det kommer definitivt innebära att mina dagar kommer se helt annorlunda ut framöver.

Jag känner mig stark och redo men det är ändå svårt att släppa taget. Det kommer gå bra, det måste det ju göra!

När det är slut så är det, ingen idé att spekulera i hur det kunde ha varit, att saker och ting kunde se annorlunda ut om det inte hade blivit på detta sätt.

Och barnen, kan inte sluta tänka på dem.....hur ska de ta detta? Det är ju alltid barnen som kommer i kläm......

Nå väl nu är min föräldraredighet slut och det är dags för min snygga sambo att få gå hem och ta hand om hem och barnen. Dags för mig att sätta på mig skorna och gå till bussen och bidra med lite av min arbetskraft.......se upp där ute för här kommer jag!!

// Kossa på grönbete

Min väninna komma ut ur garderoben?
 
 
 
 

Torsdag 30 december 2010

Idag stannade mitt hjärta  till  för en stund. Tror jag till och med hann uppleva en- 5 sekunder dramatisk och och fruktansvärd chock.

Det började ganska oskyldigt, med en chat över facebook, med en mycket nära väninna till mig. Vi var ganska uttråkade båda två och toktrötta. Jag hade precis lagt ifrån mig skvallerboken om vår kungs utomäktenskapliga affärer och konstaterade att killar kan verkligen vara skithögar!! Det ena lede till det andra och vi kom osökt in på att killar även kan vara håriga. (nu kanske många av er manliga läsare både förundras och fascineras av hur vi kvinnor kan byta samtalsämne så plötsligt samt varför vi överhuvudtaget pratar om dessa saker???? Skitsamma, svarar jag er då-ni skulle ändå inte fatta)

Väl inne på det håriga ämnet, så skriver plötsligt min väninna som förövrigt är singel och där av väldigt uppdaterad på vad som händer och sker ute på marknaden: (en annan gammal avdankad tvåbarnmamma vet ju knappt om det är inne med hår under armarna igen eller inte???? Är det det?)

-ja man får ju fan raka stubben när man går ut som en annan gör

Stubben, tänkte jag! Raka min väninna stubben innan hon går ut? Missade jag något efter våra gymnastiklektioner i skolan? Inte har väl hon en stubbe?

(för er pigga, inte utslitna småbarnsföräldrar, som nu läser detta vill jag bara vara tydlig med att jag inte sovit ordentligt på tre nätter och att min hjärna tänker miljövänligt efter kl 16 på dagarna och därav går på sparlåga och tänker liiite långsammare än vad som är lämpligt! Ok!)  

Detta medförde att jag möjligtvis inte riktigt tänkte klart och hängde upp mig alldeles för mycket just på subjektet stubbe och det faktum att jag trodde att stubben dessutom var sammanlänkad med min väninna, kroppsligen!!   Rakar min väninna stubben!! 

-Stubbe? Har jag missat något frågar jag förskräckt. Rädd för att jag efter över tio års vänskap skulle få mig en överraskning och ett erkännande som hette Duga.

Efter ytligare några förvirrande  skriftliga ordväxlingar  blir det dock tydligt att stubben i det här fallet, var stubben som växer ut på rakade ben eller hakor!

Puh...... hjärtat började slå igen och vi återgick till att samtala vidare om svidande skinkor.

 


Hur vet du att du är en trött småbarnsförälder?
 
 
 
 
Onsdag 30 december 2010

Hur vet man att man är en trött småbarnsförälder?

- När man äntligen lägger sig framför tv´n och hinner klämma två av snitt av desperate housewives på SPANSKA innan märker något!

Har du något annat förslag? Kommentera gärna :)

Satt stopp för nattliga påtvinganden
 
 
 
 

Tisdag den 29 december 2010

Har äntligen vågat sätta ner foten och sagt att nu får det vara bra. Inget mer. Jag tänker inte längre utsätta mig själv och min kropp för något som sakteliga förändrar mig för att slutligen förgöra mig. Jag är 32 år gammal och vem vet hur många dagar jag har kvar i detta jordeliv? Livet är för kort för att slösas bort på saker man inte har modet att stå upp och säga nej till. Så i natt då gjorde jag det.....

Inte en gång till, sa jag! Från och med nu är det jag som bestämmer över min egen kropp och min vilja!  Jag är en stark, intelligent och självbestämmande kvinna som inte tänker utstå dessa ”nattliga påtvinganden” mer.

Kära medsystrar och med(vetslösa)män!  Jag sa till honom, en gång för alla:

-          - Nej! I natt blir det ingen Sunes jul Zackarias. Somna om nu!

Till min förvåning så lyssnade han på vad jag sa. Vi slog på trolltider avsnitt 7 till 10 istället.


 
 
 
 

Kl 20.27 samma kväll

Bad just en snygga kompis skicka följande sms till min sambo:

Hej Maya somnade men har vaknat igen, båda är vakna och vill inte alls sova. Det blir nog inge ligga i kväll. Puss Anna en trapp upp utan mobil

Eftersom jag glömde mobilen nere i köket och min sambo sitter i datarummet med hörlurar en trappa ner och inte hör om jag ropar, bad jag istället min snygga väninna (som jag hade med mig via chatten) att skicka detta till honom.

Nu inväntar jag svar samtidigt som jag tänker ihop en ny lista......

Ordnat inre-ett glatt sinne
 
 
 
 
28 december 2010

Varje kväll innan jag går och lägger mig gör jag automatiskt en mental lista på vad jag vill göra näst kommande dag för att förstärka min egen självbild över hur "den perfekta mamman och sambon" ska vara. Oftast brukar listan innehålla saker som:

- inte höja rösten enda gång på barnen även när de inte lyssnat för 150:de gg, iallafall inte innan lunch....helst.
- förföra min sambo när barnen somnat, efter som jag inte gjorde det igår som planerat. Eller dagen innan, eller veckan innan......
- laga näringsrik och hemmagjord mat till barnen
- inte äta någon av de tre chokladbollar som ligger i kylskåpet. Varför var min sambo tvungen att köpa dem? Varje gång jag öppnar kylskåpet skriker de: -Ät upp oss din karaktärslösa kossa!!
- Hålla mig vaken tills barnen somnat, förföra min sambo och sen ÄNTligen titta på andra säsongen av Desperat Housewifes (som jag fick i julklapp av min snygga sambo som verkligen tror att jag någonsin kommer få tid och själslig ro att sitta ner och titta igenom den)
- gå upp kl 05 och gå 30 minuter på trampmaskinen och sedan göra 100 sit-ups

Kl är nu 16:00 och jag är fortfarande ganska optimistisk. Jag gick visserligen inte upp kl 05 för att trampa utan valde att sova längre efter som mina sjuka barn somnade fört 03 i morse. Jag har faktiskt bara ätit en chokladboll (till frukost) och tror inte att jag höjde rösten åt barnen innan kl 12 (för vi sov ju till 09.30 så kan ha klarat det). Trots att jag inte sovit ordentligt på en vecka så tror jag ändå starkt på att hålla mig vaken tills barnen somnat för att sedan förföra sambon och sen nöta några avsnitt, inga problem!! Känner mig bara lite trött, efter 5 koppar kaffe så  ska jag nog vara pigg igen. Det blev förresten korvgryta idag (färdig kryddmix från findus,) och glömde grönsaker till.
Jodå, tror jag fixar det mesta på min mentala kravlista idag, klockan är ju bara barnet än. Och skulle jag missa något så är jag ju inte en värdelös mamma och sambo för det, kanskeinte lika bra som jag önskade, men jag duger väl.....i krig? Elle......? Äsch va faaaan då ....jag får försöka göra en ny lista i natt, om jag hinner! Jo men om jag ställer kl på 04, så går jag upp och gör den först, innan jag förför sambon på trampmaskinen och innan jag skriker på barnen........



Hjärnskadad av Sunes julkalender?
 
 
 
 
27 december 2010

Kan för mycket filmtittande även vara skadligt för vuxna?
Är det någon som är insatt i vilka effekter för mycket filmtittande kan ha på hjärnan? Framför allt om det alltid är samma film? Jag är inte längre helt säker på hur många gånger jag har sett Sunes julkalander men det är en UNDERDRIFT om jag säger 200 gånger....per avsnitt!!
Min son andas och lever just nu Sunes julkalender och trots att han tittat på alla avsnitt ´, som sagt var, 200 gånger sedan början av december, så sitter han som i trans och maniskt tittar vidare på avsnitt efter avsnitt!!  (tanken har slagit mig att Sunes julkalander i själva verket är ett krigsföringsvapen utformat av hemliga underrättelsetjänsten, där de förvandlar alla våra oskyldiga barn till små "Håkan-bråkans")

Fast en annan tanke som börjat oroa mig allt mer är hur allt detta påverkar mig som passiv Sune tittare? Jag har börjat tänka som Sunes pappa (som för övrigt heter Rune) och vill oxå försöka få mina barn att äta lax istället för potatis när vi blir bjudna på julbord...för att det är dyrare. Tycker heller inte  inte att det är en så tokig idé längre att gå på led när man ska ut och storhandla hela familjen, annars är det lätt att man går vilse och hamnar på lagret. Och det här med hemmagjord skidvalla är ju faktiskt både billigare, miljövänligt och så en trevlig sätt att umgås på.

Men allvarligt, kära vänner? Hur påverkar det hjärnan och förståndet (det lilla som finns kvar efter två täta graviditeter och totalt 1 års amning) att systematisk timme in och timme ut passivt matas med Sunes julkalender? Finns det någon forskning kring detta? Kanske skulle kontakta Sören och Anders, de borde ju veta!

Jag är en passiv Sunes jul-junkie som hoppas på att de mest vitala delar av hjärnan på något vis ska klara sig.



Min älskade mamma
 
 
 
 
25 december 2010

Då var dags att försöka dra igång snyggeriet igen, efter lång paus. Som många av er vet har det hänt någonting väldigt tungt och tragiskt i mitt och mina närmstas liv. Då denna bloggs syfte är att vara totalt oseriös, rolig och lättsam har jag valt att inte skrivit något om denna del av mitt liv tidigare.
 Jag känner dock att jag vid detta enstaka tillfälle kommer att skriva några rader om detta då det har sån inverkan på mitt liv och för att jag på något vis vill föreviga denna person och hennes inverkan på mitt liv.
Det var kärlek vid första ögonkastet mellan oss, för 32 år sedan. Min älskade mamma och jag mötes efter några omtumlade timmar på varsin sida av livet. Jag lades upp på min mammas bröst och vi var för alltid sammanlänkade. Tyvärr avled min mamma den 16 oktober i år, 52 år gammal efter att ha varit sjuk i cancer i 2 år. Ingen av oss trodde nog att det skulle sluta så, vi kämpade tillsammans igenom hennes cellgiftsbehandlingar, jag hade med mig barnen och vi skrattade och mumsade glatt i oss sjukhuset goda kaffe och bullar.
Trots sin stora kärlek till min  pappa, mig, mina två syskon (Micke 16 och Johanna 18) och framför allt till sina små barnbarn (Zack 2 och Maya 9 mån) så fick mamma tyvärr ge vika för cancern i oktober efter en tuff och orättvis kamp. Vi hade fått beskedet 3 veckor innan att det inte fanns mer att göra för mamma men ingen av oss trodde att vi hade så kort tid kvar. Inte ens mamma.
Saknaden är stor och det skulle inte gå att beskriva hur ont och hemskt det känns även om jag försökte här. Vi är många som som saknar henne och som kämpar på olika sätt för att acceptera att hon inte finns här längre.
Jag kommer återuppta den här bloggen framför allt för att min trognaste och största beundrare var min mamma, hon ringde många gånger efter att hon läst mina inlägg( till och med när hon mådde väldigt dåligt, då fick min syster läsa dem för henne) och skrattade gott. Hon har även lämnat kommentarer efter sig i min gästbok, som jag idag är mycket glad och tacksam över att hon gjorde.
Så trots att mina dagar inte bara är roliga och hysteriska så kommer jag att fokusera på dessa stunder här och fortsätta skriva om mig själv, min familj och mitt ostrukturerade liv, med vetskapen om att mamma någonstans skrattar med mig.

Mamma, så älskad och saknad

//SnyggaAnna



Exorcism pågår
 
 
 
 
16 september 2010

Varning! Exorcism pågår!! För er som läser min blogg så vet ni att jag just nu dricker avgiftnings-saft  för att rensa kroppen och kanske viktigast av allt....bli av med ett kilo eller två!! Tanten som sålde blandningen till mig påpekade lite blygsamt att jag kanske får kissa lite oftare än vanligt!

LITE oftare???!!!!! Skoja människan?!!!! Jag får springa och kissa var 5:e minut. Det borde stå en varningstext på flaskan om att man måste hålla sig hemma de närmsta 20 dagarna, eller iallafall max 5 meter ifrån en toalett. Oh my gooooood, som jag kissar. Hinner bara sätta på mig en sko, för att sedan ta av mig den igen och springa på toaletten.

Men men.....det kommer ju göra mig till en renare, giftfri människa!! Jag gav min sambo lite livsglädje tillbaka (efter 2 långa gravid år tillsammans med mig) igår genom att säga att jag just nu kissar ut den elaka Anna och om 20 dagar finns det bara en glad, trevlig tjej kvar.

Jag driver just nu ut de elaka demonerna i min kropp och om 20 dagar är allt min sambo hör när han slår upp ögonen .......är mitt fågelkvitter :=)

Skål!! Ses på andra sidan

Säg den bra mamma som varar......
 
 
 
 
15 september 2010

"Ack du ljuva morgon stund....synd att jag inte fick en natt med blund!!"

Idag klarade jag av att vara en bra mamma i exakt 1 timme och 25 minuter. Det börjar ta sig!! Vaknade av väckarklockan vid sju, la på täcket på sonen (ja han sov hos mig i natt för att min sambo var inte hemma och jag är mörkrädd. Ja jag VET-inte mycket en 2 årig kan göra om någon försöker bryta sig in men va fan det känns lite bättre iallafall). Jag smyger ner till köket, dricker lite avgiftnings-saft, plattar håret (har ju ett snyggryckte att leva upp till) och småfixade lite. En stund senare ropar sonen på mig, jag går upp kramar om honom och vi går ner och har lite frukostmys. Fortfarande en glad och mysig mamma. Han spiller ut lite på köksbordet, jag torkar glatt upp. Fortfarande en toppenmamma. Klär på honom och gosar lite framför tvn och väcker sedan Maya. Hon är lite segoch tar extra långtid på sig att vakna, vill dessutom inte äta FAST DET MÅSTE HON för vi ska lämna Zack på dagis snart sen ska vi gå fram på stan och därför måste hon äta ordentligt så hon inte blir det påvägen. Tittar på klockan och börja känna mig stressad. Men fortfarande en glad mamma. Packar Zacks dagis väska, han packar upp den medans jag klär på Maya samtidigt som jag tvingar i henne välling (har inte tid med grötmatning nu). Zack börjar försöka sätta på sig sin hjälm, får för sig att han ska lära sig cykla just precis nu!! Det finns det inte tid till nu, så jag tar snällt av han den och packar om hans väska. Klockan är 8.15....ajdå kommer bli sen till dagis. Fortfarande mamma.....Börjar göra i ordning vagnen, lägger Maya på golvet och Zack leker fotboll med hennes huvud.

-Aj aj  Zack, inte sparaka av huvudet på lilla syster.

Sätter barna i vagnen, efter att ha lekt datten med sonen som tycker det är jätte kul när mamma jagar honom panikslaget runt bordet.

- Vi måste gå nu barn, annars kommer vi försen och alla mammas planer går i spillo innan dagen knappt börjat.

Kommer 5 meter på vägen. Maya spyr ner hela jackan. Klockan slår 8.25 och den glada och bra mamman är borta.........

Välkommen till vår webbsida
 
 
 
 
14 september 2010

Hm.....vad tiden går fort!  Några av er kanske trodde att SnyggAnna var ett bleknande minne blott?

ABSOLUT INTE......en uttänjd mage till max, två graviditeter som sedan över gått till två energikrävande barn har INTE satt sina spår på den här lilla snyggingen. INTE DÅ!! Nej nej nej och åter nej.

De 8 blåvals-övervikts-KILON som fortfarande hänger kvar efter Mayas födelse för exakt 6 måander sedan.....märks knappt. Bara om man typ tittar riktigt noga, då kanske man kan se en dubbelhaka, två köttklubbor till lår och en midja som påminner om världens största semla. Men då menar jag verkligen att man måste  stå riktigt nära för att se detta. På typ 10 meters avstånd!!

Jag har iallafall bestämt mig för att göra mig av med dessa ynka extrakilon, mest för nöjets skull. Finns väl inge roligare än att försöka svälta sig själv och samtidigt vara en pigg och glad småbarnsmamma, vars enda tröst här i livet är stora intag av socker och fett? Gärna på samma gång!!

Idag gick jag iallafall in i en hälsokostaffär och sa kort och gott:

-Jag har fått två barn och nu är jag klar. Jag vill bli mig själv igen.....NU!!!
Kvinnan som expedierade mig log i samförstånd (hon måste själv ha ett dussin med barn där hemma för hon gav mig den mest förstående och varma blick jag någonsin skådat.) och tog mig till en hylla fylld med preparat och pulver.

10 minuter senare gick jag där ifrån med  en flaska "avgiftnings-saft" som skulle rensa skiten ur mig (hoppas inte bokstavligt talat.....) och jag skulle tappa kilon. Bieffekter: Jag kan visst lukta lite illa de 20 dagar jag ska dricka saften.

Greathöjta!

Att vara mamma innebär, som säkert många av er mammor där ute så väl känner igen, att oroa sig i tid och otid för allt möjligt. Min oros-lista är så lång så att jag får snart plantera en egen regnskog för att gottgöra för alla träd som satt livet till för att tillverka pappret till denna lista.

Idag dök det dock upp en "oro" till. Kan en barnmorska göra slut med en?
Jag är lite orolig över att Zack och Mayas barnmorska skulle vilja göra det isåfall.

Vi var ju där, på bvc, idag på Mayas 6 månaderskontroll. Vi var lite tidiga så barna satt och lekte och var ovanligt glada dagen till ära. Kände mig lite extra stolt och nöjd med mig själv, som hade två såna härliga och glada barn. Vilken bra mamma jag är ändå!! Jag ska aldrig mer tvivla på mig själv!!

Klockan slog 14.30 och det var våran tur. Barnmorskan kom ut och ropade upp mitt namn.

PANG!!


Zack ramlar och slår i huvudet och börjar gråta. Jag fram och tröstar, med Maya i famnen. Det gick bra, han slutar gråta....i 5 sekunder. Sen börjar han tokskrika när han tror vi ska på läkarbesök, då han tror han ska bli undersökt och göra diverse hemska saker. Så var ju inte fallet, men förklara det till en galen 2 åring som hänger runt benen på dig samtidigt som du försöker klä av en 6 månaders tjej som inte alls tycker om barnmorskans kalla händer och därav oxå bestämmer sig för att följa storebrorsans exempel och börja skrika......allt vad hon har. Och tro mig.....hon har!!

De små sötnosarna slutade först skrika när vi lämnade rummet och barnmorskan för att bege oss hem igen.....20 minuter senare.

Om våran barnmorska fortfarande har minsta tillstymmelse till hörsel kvar, så tror jag att hon sa upp sig från sitt arbete idag. I allafall så avslutade hon nog vår bekantskap idag!!

Nu ska jag gå och blanda mig lite avgiftnings-saft!!

//SnyggAnna is back


Ung, snygg kvinna söker.....endast mogna män tack!
 
 
 
 
17 maj 2010


Okey, så här ligger det till. Jag har den mest underbaraste vän man kan tänka sig och till alla män där ute stora lycka så är hon singel. Dock inte så länge till, karlar är som tokiga i henne och som den fantastiska vän jag är har jag bestämt mig för att välja hennes blivande man.

Jag efterlyser därför singel män att skicka in några rader och bild på er själva till min bloggsida....så avgör jag vilka av er som ska få gå på blindedate med denna snygga, glada och k......kärleksfulla kvinna.

Hon vet dock inget (tills hon läser min blogg nästa gång) och tänkte överraska henne med denna fantastiska idé. Så är du singel och en fantastisk man eller känner en sådan be han skriva några rader i min gästbok


Svaren på världsfrågor
 
 
 
 
15 maj 2010

Ja, då har jag klurat ut svaren på följande olösta världsfrågor:

1. Hur byter man blöja med gipsad vänsterhand?
   Svar: Det gör man inte. LÅT BLI. Vet en tjej som försökte (hon insåg inte att motoriken i vänster-gipsade-hand hade blivit lite försämrad) och hon svinga den VITgipsade handen rätt på den nersörjade barnstjärten........hm

2. Hur byter man minimala (nerspydda)bebiskläder?
   Svar: Inga problem! Det tar bara 15 minuter per klädesplagg och ca 1 ton av tålamod av den HANDikappade!!

3.Få fram höger tutte, vid amning av brutalt hungrig bebis?
   Svar: MYCKET enkelt. Lika bra att låta tutten hänga ute hela tiden, så slipper man fundera på det problemet......

Återkommer med fler teoretiskt begrundade och testade resultat inom kort.....

Mission impossible
 
 
 
 
Senare samma .......14 maj 2010

Här kommer en lista på saker som jag undrar hur man ska kunna klara av med en höger-hand och en klump till vänsterhand?!

1. Byta blöja?
2. Byta nerspyda bebiskläder (body med sjukt små knappar i grenen och halsen)
3. Få fram tutten hur behån när det är dags för amning?
4. Hålla i en galen 1,5 åring samtidigt som jag håller i en ledsen 2 månaders bebis som man vänder på falukorvsskivorna i stekpannan?

Återkommer så fort jag hittad svaren på dessa

Carpe diem....blev en bruten hand
 
 
 
 
14 maj 2010

Fånga dagen var det ja! Det kan man nog säga att vi gjorde.......ska aldrig mer försöka mig på det, det är iallafall en sak som är säker. Det slutade med en bruten hand

Efter en tuff vecka med sömnlösa nätter pga av sjuka barn, halvtaskig ekonomi pga av många oväntade utgifter och en bil som inte startade så beslutade jag och min fortfarande assnygga sambo oss för att ta ett djupt andetag och FÅNGA DAGEN och göra något bra av den. Vi beslutade oss för att packa in alla ungarna i bilen och åka och hälsa på våra föräldrar. Vi började med mina.....!!

3 timmar efter vårt beslut befann jag mig på akuten och väntade på att få min vänsterhand rönkad!! Och inte hann jag smaka på syrrans nybakade rulltårta heller, då vi fick  bege oss i all hast från mina päron med alla ungar, min uppstressade barnvakts-mamma, halv-svimfärdig jag och en måttligt road snyggsambo som skulle hinna lämna barn och svärmor hemma och sedan skjutsa mig till akuten innan han själv skulle hoppa in och träna sitt fotbollslag.... 2 timmar senare.

Vet inte om jag vill berätta hur jag lyckades bryta handen.....det är tyvärr ingen cool händelse?! Värst av allt var när jag satt där i väntrummet och väntade på min tur så kom det in en gubbe i 65 års ålder, även han med en handskada som troligtvis var en fraktur liknande min. Han hade ramlat från TAKET.....hm. Själv hade jag, en kvinna i 30-års ålderna som jag är,  halkat på VARDAGSRUMMSGOLVET. HUR COOLT LÅTER DET??????
Jag var livrädd under hela min vistelse på akuten att gubbfan skulle fråga mig hur min skada hade uppstått, då hade jag fan dragit till med nåt i stil med att jag åkt snowboard eller nåt (har aldrig stått på en bräda, men det vet ju inte han)

När jag var klar ringde jag min sambo och bad att bli upphämtad....då visade sig att bilhevetet gått och dött igen.

Fånga dagen? Aldrig mer!!

Mitt nya underliv......
 
 
 
 
28 april......fortfarande 2010

Pratade med bovärden i telefon angående att vi ska få badrummet på nedervåningen renoverat. NICE!! Dags för lite val av kakel igen då. Tror det blir nåt i grått....eller svart. Dennis kommer bli tokig på mig, allt går i svart här hemma. Har försökt förklara för honom att jag är inne i en mörk period av mitt liv just nu-han bara tittade förskräckt på mig och tog barna och gick upp på övervåningen!!!!! Konstigt

Tror kanske jag och bovärden har fått en nya form av relation. Kan vara mitt fel!
Jag berättade att jag fått barn nu (sist vi sågs var jag en massa SIV, det vill säga exploSIV och masSIV) Bovärden gratulerade mig och vi gjorde upp att han skulle komma hit idag för att titta på badrummet. Jag erbjöd honom då att få se Maya, mitt nya lilla underverk men råkade drabbas av en felsägning som resulterade i följande:

-Ja vad trevligt, då får du ju se mitt nya lilla underliv oxå!!

Vi lade på och först då slog det mig att jag uttryckt mig lite fel. Nu sitter jag här och funderar på om han kanske bara hade nöjt sig med en kopp kaffe?
 
//SnyggAnna


Bowlingklotet är levererat
 
 
 
 
29 mars 2010


Det där med plattången var väl roligt? Ni trodde allt att det var Maya jag skrev om först? Erkänn nu!

Ja, för er som jag inte har hunnit prata med så har äntligen "bowlingklotet" rullat ut. Eller rulla var väl inte riktigt sant, tyckte allt att jag fick ta i rätt mycket för att få ut henne i ärlighetens namn. Och killar......det är VÄRRRRRRRE än när ni är förkylda. Försöka själva att skita ut en brinnande vattenmelon, så får vi se vad ni helst väljer att få uppleva igen

Alltså tjejer, kära systrar från andra livmödrar!! Varför väljer många av oss att gå igenom detta, flera gånger om? Det kan inte vara normalt att frivilligt vilja utsätta sig själv först för 9 (nästan 10- iaf i mitt fall ) månader av illamående, svullnader, foglossning och diverse andra ocharmiga åkommor, för att sedan inte tala om de timmar man genomlider då underverket ska ut , för att sedan åter i ca 6 månader agera mjölkossa 24 timmar om dygnet.

Vad är det som gör att vi gladeligen är beredda (några veckor efter förlossningen, då allt konstigt nog är glömt och förlåtet) vill göra det igen?

Hur som helst, efter 8 timmar av intensiv inandning av lustgas, konstant massage av min snygga sambo (stackar´n så fort han släppte handen från min rygg så skickade jag förbannelser över honom......) så kom min lilla Maya ut. Eller lilla kanske inte riktigt ger en rättvis bild av henne, hon vägde 4400g och var 55 cm lång och har de största fötter jag skådat på ett barn. Men hon är fin och hon är min.......

Där emot är vi inte riktigt överrens om rutinerna här hemma ännu. Hon vill gärna spy på mig och bajsa igenom klädderna nattetid. Jag har försökt talat om för henne att det blir en mycket trevligare och framför allt en mer avslappnad stämmning mellan oss om hon lät bli att spy på mig stup i kvarten och om hon åtminstone kunde mötas halvägs och kunna tänka sig att bajsa ner sig dagtid istället. Hon har inte riktigt gett mig ett konkret svar på hur hon ställer sig till detta ännu men jag hoppas verkligen hon kan tänka sig överväga mitt förslag.

Zackarias och Ludwig är iallafall två väldigt stolta bröder och de älskar båda att ha lilla maya i sina knän. Zackarias går och letar på hennes nappar när hon är ledsen och ger henne. Han går även mer än gärna och slänger hennes blöjor i blöjhinken.

Nu går larmet.....dags för mjölkkossan att gå på sitt kvällspass.

//Muuuuuuuuu

Lyckan har anlänt
 
 
 
 
25 mars 2010

Då var jag tillbaka! Längtan har varit stor för många av er, jag vet. Men misströsta inte.....snyggAnna är här för att stanna!!

Som många av er säkert redan vet så har något fantatiskt anlänt och förgyller mitt liv på ett helt nytt sätt. Jag känner mig lyckligare och vackrare än jag gjort på länge (hur är det möjligt, tänker ni.....du som redan är så vacker Anna). Men så är det faktiskt, jag har ju en sen tidigare men den går inte att jämföra med det senaste nyförvärvet.

Ni som har en vet vad jag pratar om.......plattången! Jag har köpt en ny och den är så jävla bra. Ett drag och hårslingan blir SPIKRAK. Håret känns både lättare och tjockare......helt fantastiskt!!


Lustigt......
 
 
 
 
3 mars 2010

Still going......like a duke. Jag är med andra ord fortfarande gravid. Har gått en dag "över tiden" och har inga direkta känningar som hintar om att något skulle vara på G. Så allt är sig likt, ja förutom på en punkt. Jag tror faktiskt jag helt plötsligt har blivit lite snällare och ödmjukare mot min sambo. Jaha tänker ni, har han vunnit 30 miljoner på lotto och eftersom ni ännu inte är gifta så är inte automatiskt hälften ditt?

Nä, tror snarare det är en viss förlossningsräddsla som börjar infinna sig i min sprängfärdiga kropp. Jag har nog, ju närmare förlossningsdatumet jag kommit, mer och mer insett att föddelsen av det här barnet inte kommer gå mig HELT obemärkt förbi :) Och om jag minns rätt från förra förlossningen så fick Dennis den livsviktiga uppgiften att hålla koll på lustgasen.....så jag inte svalde masken typ!! Eftersom han kommer bli min "försörjare" av den enda hopp till lite lycka under ett antal timmar av mörker och smärta, så tror jag någonstanns i mitt undermedvetna att jag försöker göra honom vänligt inställd till mig och mitt STORA intresse för inandning av lustgas inom den närmsta tiden.

Sist försökte han ta masken i från mig vid flera tillfällen, påstod att jag var tvungen att andas in gasen genom näsan istället för genom munnen (hur dum får man vara? genom munnen får man ju i sig STÖRRE mängd så vad är det att snacka om? ) annars så skulle han stänga av "lusten" och bara ger mig syre istället!!!!!!!! Hm....skulle vilja se hur han hade valt att andas om han hade en hel hord av elefanter som ville passera just genom hans nedre "passagé" (så kan man väl beskriva själva öppningsfasen?) Men det var inte läge just då att försöka förklara detta för honom utan jag försökte hålla god min och andades med munnen så fort han inte såg.

Dessutom masserade han min svank 18 timmar i sträck.......och hjälpte mig att ta min första dusch efter mitt akutsnitt. Han hjälpte mig tvätta håret och tvåla in mig och klä på mig och torka mitt hår.....för jag kunde knappt stå upp själv.

Så jag tror att min plötsliga snällhet kan genereras av egosistiska baktankar.....men det är ju inget min kära sambo behöver veta om :)

AJ........vad var det?

//...........................

Killing me softly..........
 
 
 
 
25 februari 2010


Här kommer ett desperat blogginlägg från en övergravid, desperat och MYCKET frustrerad kvinna. Ingen ny bebis har tittat ut och inte känns det som den har någon tanke på att göra det heller. Grejen är att jag börjar bli osäker på om jag VILL det heller. Den känns JÄTTE STOR där inne. Vart hade den tänkt att den skulle komma ut någonstanns? Jag har ingen "dörr" som passar till den där jätten, det är en sak som känns säkert.

Jag vill inte vara med längre, vill gärna lämna över bollen till Dennis. Tycker det är hans tur nu, jag har dragit det här lasset i 9 månader nu......han kan gott stå till svars för det HAN STÄLLT TILL MED!!

Mitt fantastiska radhus blir bara mer och mer fantatsikt. Idag fick jag äntligen min diskmaskin installerad. Har fan handdiskat som en grottmänniska i snart en månad, med den här magen som jag har så har jag ju knappt nåt fram till diskbänken så fatta vilken snygg posé det medfört!! Tror det börjat växa ut en puckel på ryggen på mig!!

Dennis bor förresten fortfarande kvar!! Han har inte lämnat mig än. fast han har försökt några gånger så får tacka vädergudarna för att snön hållt honom insnöad här när jag varit som värst :=) Tror aldrig jag kommer bli snäll igen......tror den här graviditeten har personlighetsförändrat mig för all framtid. Jag kommer vara den elaka häxan för all tid och evighet. Ärligt talat-jag minns inte hur det var att vara snäll mot min sambo längre? Inte han heller......

Min son har till och med upptäckt hur illa det står still med mig, han kommer fram till sängkanten på morgonen och försöker hjälpa mig upp ur sängen. Då förstår ni kanske hur osmidig jag är?


Live...... from Adolfsberg
 
 
 
 
10 februari 2010


Here I´m.......fortfarande gravid och ännu större (tro´t eller ej). Sitter i en skrubb i Adolfsberg( my new hometown och bloggar under en trapp). Japp, här har jag slängt in honom, min blivande, snygga make. Han har ett litet skrivbord (fynd från MIO som jag är MYCKET stolt över) där datorn, tangenbord och en mus precis får plats!! Så när han vill spela är det i skamvrån under trappen jag stänger in honom........själv ligger jag i divanen i vårt nytapetserade vardagsrum och myser framför jättetv:n!!

Ni kanske undrar hur jag mår? Kan väl säga att flytt, inredning och graviditet har satt sina spår......på hjärnan. Igår tex så var jag bara tvungen att städa övervåningen, så jag släppade upp våran damsugare som är lika tung som ett mindre kärnkraftverk och dammade och sög tills jag höll på att svimma. Sen slog det mig att skurningen dessvärre fick vänta till Dennis kom hem, så han kunde bära upp skurhinken till mig. Inge konstigt med det.........är ju trots allt gravid med grym foglossning, klarar ju inte det själv.

Tills Dennis kom hem och jag talade om för honom hur jag slitit mig igenom en städning helt på egen hand i mitt tillstånd, men att jag snällt fått vänta med skurningen tills han kom hem och kunde bära upp skurhinken åt mig!!

Han tittade först lite konstigt på mig (han gör det ofta nu för tiden.....) och undrade varför jag väntade på honom för att göra det? En tom hink väger väl inget mot kärnkraftverksdamsugaren och vatten tar jag väl ändå från badkaret på ovanvåningen!!!!!!!!!

Hm...........den tanken hade inte slagit mig!!

Nåväl, 3 veckor kvar till beräknad nedkomst, som det så fint heter att försöka klämma ut en bebis som har ett omfång som en honungsmelon kring huvudet!!
Börjar HELT PLÖTSLIGT (för första gången sen jag fick Zack) att minnas saker från förra förlossningen som jag inte alls tänkt på tidigare.......NU minns jag tex att det gjorde ju ont! Och att jag inte alls tyckte det var så kul, och att lustgas och epidral inte ALLS tar bort smärtan. Och det tog SKITLÅNG TID innan magen försvann efteråt........och det gör ju svinnnnnnnont när mjölken rinner till. VART VAR ALLA DESSA MINNEN NÄR JAG LÄT MIG BLI GRAVID IGEN????????

Någon som vet hur ångerrätt fungerar??

Ending story......
 
 
 
 

26 januari 2010


Två stora saker har hänt idag, jag har vart i radhuset och sett resultatet av renoveringen (delar av den) och varit och tittat på min snygga sons blivande dagis. Båda skapade en del orosmoment. Låt oss gå på radhuset först:

Är nöjd med tapetvalen, men insåg att köksluckorna som fortfarande inte bytts ut verkligen är katastrofalt hemska....och enligt bovärden kommer vi få vänta på leverans av de nya fina luckorna i ca 1 månad. Hur ska jag kunna stå ut så länge?
I-landsproblem? Nej vågar jag påstå, tror inte att en inredningsintresserad indian i wilda westen heller skulle ta dessa köksluckor med ro, om de var uppsatta i hennes tält!!

Jaha, så var det dagiset då? Allt kändes jättebra, dock insåg jag att min son redan börjat intressera sig för andra kvinnor än mig!! Det var nämligen 3 andra barn där, var av två var tjejer.....och min son gjorde INGET ANNAT än att uppvakta dem (på de mest märkliga sätt man kan tänka sig.....måste vara hans pappa som lurat i honom dessa raggningsmetoder, jag är då oskyldig det kan jag lova).

Han sprang fram till tjejerna, så han stod ENDAST 1 mm i från dem och plutade med munnen för att sedan ta tag i dem och inte släppa taget. Hm.....nog för att det kommer vara 6 pojkar och bara 3 flickor där, och det därför kan vara bra att börja flirta in sig i tid (tjejer kan ju vara lite tröga i starten) men hade inte riktigt räknat med att han närmast skulle anfalla dem!! Nå väl, dessa tjejer tog min sons lite framfusiga flirt bra, så förhoppningsvis har vi inte skrämt bort någon av dem.....än!!

Ska nog ta mig en snack med honom i morgon bitti om att tjejer inte uppskattar när killar är för tydliga och framfusiga. När bör man ta det första blommor och bin-snacket ? Drar han fram som sin far har gjort i sina dagar så bör vi nog göra det snarast......är rädd att vi inte har en dag att förlora!!

Förutom det så hade vi fullt upp med att jaga honom runt i lokalen samt plocka ner honom från diverse bänkar och stolar......han älskar att klättra, till vår förfäran. Är ganska säker på att de andra föräldrarna som var där tänkte att vårt barn kommer vara den där "busiga ungen som vi bör hålla vårt barn undan ifrån så han/hon inte blir lika vild".......typ.

För övrigt blir det här min sista blogg....på ett tag. Sista dagarna innan helgen kommer gå åt till packning m.m. Sen är jag osäker på när vi får igång bredbandet där borta.

Så må så gott alla snyggingar där ute, på återseende.

P.S Går inte skitbra med nyårslöftet att vf:a (vårda förhållandet). Flyttstress, packning, för lite sömn och HÖGGRAVIDITET........inte bra kombinationer för att få till det. Hoppas jag lyckas hålla ihop med min snygga sambo tills det att vi kommit på plats, packat upp, lugnat ner mig och fått barn....då kanske, kanske jag kan fixa det!! Just nu är jag en BITCH på heltid, övertid...och alltid D.S



Livet är så mycket mer.....och jag med!!
 
 
 
 
19 januari 2010


Idag tänker jag inte skriva någonting om varken min graviditet eller om flytten till radhuset, som verkställs om ca 10 dagar. (det sistnämda alltså)

Jag menar, det finns så mycket annat i mitt liv som är spännande och intressant ....jag menar jag är ju inte bara en bebisförvarare och inredare utan så mycket annat. Ja det finns tex  andra saker att skriva om än tex att jag var till mödravårdcentralen idag och fick bekräftat att min mage är ENORM och att jag ligger på den ÖVRE kurvan. Att jag alltså väntar en JÄTTEBEBIS är inget vi behöver fokusera på utan kan väl berätta att jag var till banken istället. Satte in lite pengar! Se där, så spännande!

Jag är en väldigt mångsidig och intressant människa som göra väldigt mycket roliga saker om dagarna. Det finns hur mycket som helst att skriva om, jag är så mycket mer än en gravid mamma med inredningsfeber!! Jag behöver inte skriva om HUR mycket jag längtar efter att få spendera en förmögenhet på gardiner, mattor, hyllor, tavlor, belysning och prylar. Förresten så har jag kommit över den öppna spisen, känner ingenting för den längre. Var nog bara en tillfällig förälskelse som lade sig snabbt. Just nu kan jag inte sluta tänka på hatthyllor och bänkar. Finns såååååå fina både på IKEA och Mio....fast det är inget jag behöver skriva om, jag är så mycket mer!!  Djup och intressant......

Brukar fundera på livet efter detta........?

Hur länge pågår rean på IKEA, tro? Kanske finns billiga kuddar som matchar nya tapeten i vardagsrummet?

Trist det här med alla krig i världen. Brukar fundera mycket på det innan jag lägger mig på kvällarna. Har långa monologer med mig själv om eventuella lösningar på dem.........men ärligt talat hur ska jag få ut en JÄTTEBEBIS om 6 veckor???? Och vad packar jag i BB-väskan? Plattången får jag INTE glömma, har ju ett snyggryckte att leva upp till.

Otäckt med alla miljöhot som vi står inför just nu, där vill man ju verkligen vara med och göra nåt för framtiden och våra barn.......barn, jag ska få ett barn till. Vart ska jag göra av det? Nä men inte så, menar mer....oj nyss hade jag ett barn och snart har jag en till.....det gick fort! Det lär dagarna framöver oxå göra......

Appropå miljön........fan vad spänd jag är på att få se det nya köket, med kaklet, diskbänken, tapeter och luckorna på plats. Hoppas det blir bra nu!! Funderar på att bli bättre på att källsortera, har sett skitsnygga källsorteringshinkar på iKEA i grått som skulle passa skitbra i köket!!

Nä jag hoppas verkligen på ett liv efter döden och att vi får ordning på miljön, tycker det är viktigt att lyfta fram såna frågor här på min blogg och på så vis bidra till eftertanke och förhoppningsvis inspirera fler till att AKTIVT engagerar sig.

*Som jag alltid bruka säga....vi har bara en planet, den måste vi vara rädd om*


Nu drar jag ut till IKEA en sväng.....//Peace

Helt insnöad......
 
 
 
 
16 januari 2010

Är insnöad! Hur jag än försöker ta mig ut så går det inte.....

Tittar ut genom fönstret och försöker tänka på något annat, men det går bara inte. Finns bara två saker i mitt huvud just nu och det är BARNAFÖDSEL och INREDNING av mitt nya hem. Från morgon till sen kväll är det dessa och endast dessa två tankar som upptar all plats i den fungerande delen av min hjärna.

Dennis kan sitta vid matbordet och prata med mig om något, då jag helt plötsligt utbrister:

- 6 veckor kvar, sen är min kropp befriad!!

(Syftar då naturligtvis på att utdrivningen av bebisen som idag orsakar sömnlösa nätter och stora svårigheter att plocka upp strumpor från golvet)

Som tur är, är min sambo så van med dessa plötsliga utrop nu förtiden, så han kan snabbt sätta sig in i mitt samtalsämne och förstå vad jag syftar på.

I nästa andetag kan jag säga:

- Jag tror de får bli svarta!!

(Och då syftar jag naturligtvis på hatthyllorna som jag planerar att införskaffa till hallen. Här kan dock min sambo ha lite svårare att hänga med då han inte är fullt insatt i att jag mentalt redan har inhandlat inventarier till nya hemmet för 10.000-tals kronor )

Fan oxå för möbel och inredningsaffärer!! Jag kommer bli ruinerad. Var på MIO för ett par dagar sedan, jaha där fan ju oxå en HEL DEL. Det är ju dessutom 100 ggr dyrare än tex IKEA......men inte hindrar det mitt ha-begär för det!! Som det ser ut nu så kommer det åtminstone bli ett vardagsrumsbord där ifrån.....men befarar att det kan bli MYCKET MER än så. Suck......

Dessutom håller jag på att LÄNGTA IHJÄL MIG!! Har inte varit i radhuset sedan i tisdags.......observera att det är LÖRDAG idag. I onsdags ska de ha satt igång med tapetsering och golvläggning.......uj uj uj uj, så nyfiken jag är på att åka dit och titta!! Men ska försöka hålla mig några dagar till.

Är det någon som har bra tips på vart man kan köpa rya-mattor till bra priser? Tror jag är ute efter beigefärgade i första hand.

//Rock on

Minne som......Doris
 
 
 
 

11 januari 2010



Egentligen borde jag inte berätta det här....men vad fan har man en blogg till om man inte bjuder (ut) på sig själv?

Var på Mc Donalds tillsammans med min snygga sambo och barn för ett gemensamt och näringsrikt lunchintag. Efter att ha klämt i mig den största menyn, även ätit upp halva min sons och tryckt i mig en morotskakebit så skulle jag gå i väg och slänga det överblivna skräpet. Kan väl erkänna att jag hade radhuset, tapeter, golv och även diskhovar i tanken medan jag gjorde detta vilket kan förklara varför jag även lyckades slänga med mitt leg och visakort i farten.....ner bland alla hamburgekartonger och sugrör.

Genast gungade jag i väg till min ständiga räddare i nöden.....min snygga sambo och viskade lite generat:

-Älskling jag tror(ville ju inte verka helt hopplöst förvirrad och klar för avlivning) jag kan ha slängt mitt visakort och leg i soporna....kan du kolla? Så la jag ena handen lite försynt så där över magen, så att min sambo (ifall han hade missat) skulle förstå att jag var alldeles för gravid för att själv ställa mig och rota bland matresterna. Stackar´n.....han såg ut som en uteliggare när han stod där och rev bland skräpet :=)

Vet ni vart han till slut hittade korten då? I en pommeskartong? Snacka om att jag börjar bli HELT diment. Jag hade alltså lyckats packa ner korten i en av pommesaskarna (antagligen istället för korthållaren jag annars brukar lägga dem) innan jag snällt gick och slängde dem. Fick till och med torka bort ketchup från dem!!

Min sambo tittade väldigt oroat på mig och skakade bara på huvudet.......

Jag hoppas på att lite varma mackor och hur mycket tid han vill framför datorn i kväll ska få honom att glömma händelsen.

Får nog se till att fixa ett datum för det där bröllopet rätt snart ändå.....innan han ångrar sig!!

//Doris......


Inlägg senare samma kväll

Min sambo har precis berättat för mig att jag även hade slängt KORTHÅLLAREN bland soporna. Det hade jag glömt bort........


Mmmmmm
 
 
 
 
9 januari 2010


Blir glesare och glesare mellan mina blogginlägg, men trust me babe´s det har inte nåt gemensamt med att mitt skulle vara innehållsfattigt just nu. Nej nej och åter NEJ. Bara det att jag har huvudet fullt av tapeter, kakel och iver att färdigställa MITT VUXNA RADHUS!! Kan ni fatta.....jag kommer behöva skaffa en handgräsklippare!! Det måste vara hur mycket vuxenpoäng som helst på det???????????

Igår träffade vi vår blivande bovärd......där har vi ÄKTA KÄRLEK. Han lovade oss nya tapeter, golv, köksluckor, hatthyllor....ja gud vet vad. Jag var så hög när vi åkte därifrån.....för att utse TAPETER OCH KÖKSKAKEL.....så jag kommer knappt ihåg bilfärden eller vad jag och min snygga sambo pratade om på vägen dit!!

Hur går det då med nyårslöftena? Jo, angående att VF:a så satt jag och snyggsambon och pratade och rede ut saker i över en lunch i 2 timmar igår!! Utan barna då, kanske jag bör tydliggöra. Ni tjejer vet ju, i allafall....att prata är vägen till kvinnans hjärta....och efter som vi åt samtidigt och inte jag hade lagat maten så tror jag även att min sambos berördes (ja det ska ju tydligen gå via magen.....fast jag skulle snarare tro att det är en grej längre ner som ska beröras för att ....man i allafall få som man vill...he he)

Och jag menar, nyårslöftet nr 2, att gå ner i vikt är ju inte riktigt aktuellt än. JAG ÄR FORTFARANDE GRAVID!!

Men skit i det nu, åter till tapeterna. 3 stycken pärmar med tapeter sitter jag nu med här hemma. Gör inget annat än öppnar och blädrar i dem....mmmm så underbart. Fast måste erkänna att det ger mig magkatarrs-krämpor oxå. Det är lite ångestframkallande att inte kunna bestämma sig eller känna sig helt säker på vilket val som blir bäst. Ska jag vara HELT ÄRLIG så tycker jag att jag vill ha brunt och beige i varje rum......hm. Kan man ha det?????????

Kökskaklet bli i allafall svar. På måndag ska vi titta på köksluckor.....snälla gode gud låt ÖBS kökslucke-sortiment innehålla åtminstone några luckor som inte designades på 1800-talet. Snälla låt det finnas ek-bänkskivor eller åtminstone svarta!!

Vet inte hur jag ska kunna sova i helgen. Längtar så till måndag!!

//Alias Martin Timell

Mer av mig att älska.......
 
 
 
 
5 januari 2010

Det slog mig precis, att det finns mer av mig...för ER att älska :=) Japp, är stor som en öltunna nu. Den gungande gången har övergått till ett enda tragiskt rullande nu......jag är MASSIV (som min urgulliga sambo uttryckte det för några veckor sedan....tack för den)

Så är här kommer första blogginlägget från en MASSIV SnyggAnna år 2010. Vad ska detta år föra med sig tro? Ett radhus och en bebis står närmast på tapeten, och appropå tapet, så ska vi träffa våran nya bovärd på fredag för att just gå igenom tapetval och diverse andra saker som radhuset ska rustas med. Mama Mia hur ska jag kunna stilla min upphetsning fram tills dess? Jag är ju som en brunstig ko på grönbete......

Ni tjejer fattar vad jag menar. Finns fan inget som är mer upphetsande än att få möjligeheten att välja och planera ett kommande hem!! Skulle isf vara om IKEA ringer och säger att jag får välja ut precis vad som helst och hur mycket grejer som helst ur deras sortiment......GRATIS....de kommande 10 åren!!

Oj den fantasin gick jag verkligen igång på....får nog gå och ta en kalldusch!!
Eller stilla min hunger med en chockladboll!!

Just det, jag har dragit ner lite på mina nyårslöften för 2010 förresten. Tyckte det blev lite mycket, jag måste ju ha tid över till annat oxå....tex alla tv-serier som drar igång framöver. Så jag har valt att fokusera på två punkter i år:

1. VF (vårda förhållandet, det jag har med SnyggDennis då rå)
2. Nå min matchvikt på 36 kg innan årets slut....ha ha nä skoja bara. Menar 53 kg!! Det måste väl gå? Har ju vägt det och ännu mindre EN GÅNG i tiden.....?!

Jag är väldigt medveten om att detta kommer att innebära att jag måste göra slut med väldigt många gobitar där ute. På sin höjd får jag ha ett av-och-på förhållande med sockerfria skorpor eller nåt. Antar att jag får försöka smaska mer på Dennis när begäret sätter in framöver....på så vis får jag ju med nyårslöfte 1 i bara farten :=) Men observera att jag kommer att "smaska" med viss försiktighet......inga mera graviditer här inte!! 

Ja vad händer annars? Jo jag är fortfarnande gravid, har 56 dagar kvar till beräknad förlossning. Jag har med andra ord varit gravid i 224 dagar, gjort 80% av tiden. KANON.....bara "nedförsbacke"  kvar nu........hm! Det firade jag och min kommande bebis tydligen i natt, med att vara vakna till kl 06 i morse. Ja, en riktig liten "festprisse" där- inne som orkade hålla igång mellan 12-06 konstant och samtidigt bjuda mig på halssbränna och svullna fötter som kliade!!

Kul vi hade!!


  Är med radhus....snart
 
 
 
 
30 december 2009


Drömde om MITT blivande radhus i natt.....hela natten. Vaknade svettig o lycklig, men samtidigt lite nervös. Det är MYCKET som måste inhandlas, för att det ska bli ska bli så där fint som jag drömde om. Hm.....vissa saker kan bli svårt att leva upp till, tex takbalkongen med egen pool. Såg aldrig den när vi var på visning.........Aja, det fixar sig. Får kolla på blocket, allt brukar finnas där :=)

Nu har alla i familjen återhämta sig efter magsjukan och slagits av det FAKTUM att vi har INGA, NADA,NJET, NO NOTHING....planer för morgon dagen. Men vi har garderat oss och köpt två playstationspel (tårtbitarna och ännu ett sing-star) och till det lite ost och kex......och så har Dennis 2 helrör med sprit i värsta fall, så vi borde ro kvällen i land!!

Nedräkningen kan börja.......

Oväntat julklapp
 
 
 
 
27 december 2009

Hm, ja vad kan man säga. Tomten kom på mig i år!! Han hade lyckats uppmärksamma mitt "otrevliga" gravida tillstånd och hur andra fått ut för mitt dåliga humör.....

Vaffö Vaffö dådå? (rumpnisse-uttalat)

Jo, han gav mig en oväntad julklapp, som jag är ganska säker på att jag ska tolka som  om att han tycker jag får skärpa till mig till nästa år.....

...han gav mig magsjuka!!
Klockan 18 på självaste julafton-ja då var det kört kan man säga. Först kl 06 morgonen där på la sig lugnen.

Spännande upplevelse det där med magsjuka i kombination med att vara gravid. Slutsats: INTE ATT REKOMMENDERA. Jag är glad över att inte ungen tittade ut på köpet......det fanns ammars några utgångar att välja på. Tsunami-varning utfärdades


Lite annan intressant fakta från den här julhelgen

*
Min snygge lille 1-åring insjuknade natten till idag i samma åkomma, vilket medförde 2 fulla tvättmaskiner, 1 samtal till sjukvårdsupplysningen, 1 uppkok av hemmagjord vätskeersättning, 1 utslaget barn och två sönderstressade föräldrar som delade på en madrass på vardagsrummsgolvet, och första stunden av sömn infann sig kl 07.20 i morse.

*
Hela min familj i Laxå......ligger för tillfället magsjuka. Hm....undra om det kan vara nåt de ätit?

*
Det var bara en kvinna som arbetade på sjukvårdsupplyssningen på julafton. Hon hade i uppgift att själv svara på hela Örebro läns alla inkommande samtal från sjuka och oroliga människor. Vi väntade 1 timme i telefon innan vi kom fram. Intressant planering av lanstinget, när det både härjar svininfluensa, vinterkräcksjuka och dessutom är julstängt på alla vårdcentraler. Kvinnan vart bara måttligt road när min snyggsambo äntligen kom fram i kön och frågade om han ringde mitt i lunchrasten (kl var 02 på natten.....)

*
Julmat är inte exemplariskt underlag att få magsjuka på......


//Back from the dead...twice




Fortfarande kvar i Laxå......
 
 
 
 
21 december 2009


Ja jag är kvar i metropoooolen. Varför kanske någon frågar sig? Jo, kort och gott för att min syrra har bakat:

marknadsgodis
ischoklad
krämbullar
saffransbullar
ett läskit läskande pepparkakshus


och i morgon ska hon göra knäck.......

Yttligare kommentarer är överflödiga. Ses i Ö-ret när skiten är slut!!

----- En tidig julklapp till er alla:  har nu lagt upp en helt ny sida med bilder....bara på mig. Är det jul så är det ------

Inte leka supa idag.......
 
 
 
 

19 december 2009


Då var man tillbaka i världsmetropolen. Man har varit efterlängtad....folk slänger olivblad på vägen där jag går fram och de hurrar och sjunger och ler. Japp, SnyggAnna är back in the worldcity........Laxå!
Alla ni Laxåbor som läser min blogg (tror det är hela 5 stycken) vet vilken fantastisk stad Laxå är. För er andra kan jag kort förkovra er med följande aktuell samhällsinformation:

Laxå har:

-6000 medborgare, var av 4000 är kor.
-ICA har öppet till enda till kl 20:00....det är jävligt länge.
-Tågen stannar till ibland, mest för att hämta upp folk. Lika förvånande varje gång någon faktsikt går av på perongen.
-Det finns en fritidsgård.....som är igenbommad.
-Det hänger rätt mycket folk på.....ålderdomshemmet.
-Vi har BURGER KING.....jävligt stort!!!!!!!!
-Vi har ESAB-hallen, Laxås motsvarighet till Stockholms Globen.
-Min pappa har typ varit hopp med Lotta Engberg....en gång i tiden. (Ja hon bodde här under några av sina tonårs-år)
-En gång var skådespelaren som spelade säkerhetsvakten Willy i tv-serien Varuhuset här och lärde min klass att spela teater.....
han kommenterade min halsduk....han sa att han tyckte den påminde om hans fru.Jag hamnade faktiskt i tidningen tillsammans
med honom...BILD och ALLT!!
-förmodligen större konsumtion av hembränt än mjölk/per invånare.

För att ni ska förstå vilken härlig mentalitet som hägrar bland Laxås innvånare kan man bara granska barnen sociala interaktion med varandra,
för att förstå hur funktionella familjeförhållanderna är i samhället:

Hörde två 5-åringar lekte på skolgården här om dagen, den ena skrek:

-Vill du ha brännvin?

Var på den andre svarade:

-Har vi det?

Den första svarar då lite uppgivet:

-Nääää, vi leker inte supa idag.

Får se hur många dagar jag och min snygga son stannar........


Är tomten far till alla barnen......?
 
 
 
 

15 december 2009


Ja, äntligen lite snö!!

Gud så härligt julit det blev med en gång. Inte tycker jag bilden på tomten här brevid försämrar julandan heller.

Inte fan såg han ut så när jag var liten, men kul att samhället går framåt och att även tomten hittat till gymmet och förstått att kroppshår är ett 70-tals minne blott. Frågan är ju om han kommer vilja fortsätta hänga ihop med tomtemor nu när hans nya image borde dra till sig yngre tomtelisor? Och med tanke på hans nya stjärnstatus så kanske han inte är lika sugen på att dega nere i tomteverkstan och slå in juklappar till barnen heller, utan snarare glida på spybar och visa upp tomteblosset?

Vi får hoppas att tomtens snälla och oskuldfulla uppträddande inte bara är en Tiger Woods-fasad, och att det inte bakom masken döljer sig en riktig liten ful bock....Vill gärna fortsätta tro att tomten är en givmild, rödblommig liten varelse som INTE är far till alla barnen!!





 


Endast tomten är naken
 
 
 
 

14 december 2009

 

Endast 10 dagar kvar till julafton.....och ingen är väl gladar än jag att vi inhandlade de flesta julklapparna på Ullared i oktober, med tanke på att jag rör mig framåt som en valross på land. Har bara några bytespaket kvar och det ska jag väl försöka hinna få till innan den 24 december?

 

Jag är för övrigt SÅ JÄVLA sur...hela tiden. Det är inte längre frågan OM utan NÄR snyggDennis lämnar mig. Oh my goood vad jag är en smärta i röven dagarna i ända.

Jag skulle inte vilja bo ihop med mig just nu och förmodligen inte de närmsta 2,5 månaden som återstår tills jag äntligen får klämma ut elefanten som svalt ett bowlingklot och som bor i min mage just nu. För er som fortfarande inte har fattat hur det känns att bära på detta, kan jag bara tala om att det vill ni inte veta.

 

Ni killar har det bra-som bara behöver bär på två små valnötter i en liten ynklig skinnpåse. Föreställ er att det istället är två vattenmeloner på ca 5 kg var.....då är det inte lika roligt att försöka göra helikopterna va??????

 

Ja jag vet att barn är en välsignelse och att jag borde vara tacksam för att få uppleva denna gåva. Tro mig det gör jag.......när gåvan är levererad (och jag helst slipper öppna presenten själv.....så att säga) Just nu, när jag inte ens kan ta av mig en strumpa själv utan att det känns som ett pendeltåg kör igenom mig, så glömer jag lätt bort hur lyckligt lottad jag är. Inte heller när jag försöker plocka upp en kvarglömd strumpa på golvet och kan jämföra  smärtan detta medför med förintelsen, kommer jag ihåg att tacka moder natur för den möjlighet hon gett mig!!

 

Nä snarare får det mig att komma ihåg att slå min sambo med en järnslägga i skrevet, för att försäkra mig om att aldrig mer hamna i det är tillståndet igen. Känslan av att vilja dränka små mjuka fluffiga kattungar och stjäla godis från föräldrarlösa barn- är heller inte helt främmande tankar i samband med att  jag försöker vända mig i sängen eller ta mig upp ur soffan.

 

Om 17 dagar är det nytt år och jag måste börja infria mina 10 nyårslöften, med kraftigt fokus på punkt 5. Hur ska det gå till när jag är tröttare än tröttast och argare än häxan surtant (ni som tittar på svt´s barnprogram vet vem jag talar om)?

 

En liten undran, någon som vet hur lång uppsägningstid en trött har sambo innan han kan lämna sin odrägliga gravida blivande fru?


Vigselring-check!
 
 
 
 
11 december 2009

Då har jag valt ut min vigselring! Nu är det bara att klämma ut rackar´n i magen, dra åt skinnet (över hela kroppen) med ca 15 cm och sen ta och GIFTA mig!!

Fan att man inte fungerar som en orm, då är det ju bara att ömsa av sig det gamla törra skinnet och ta fram ett nytt, glänsande och framförallt TAJT under!!

Nä, mina nyårslöften för 2010 får bli:


1. Klämma ut en fantastiskt söt bebis
2. Bli pigg och glad igen (har gamla barndomskompisar som faktiskt minns en tid när jag var det)
3. Bli lika vältrimmad i kroppen som en fotomodell-igen (kvinnlig sådan då för att inte skapa förvirring bland er läsare)
4. TRÄNA (borde vara som att cykla va? När man väl kommer igång så rullar det på sen....eller?)
5. Bli snällare mot min snygga, blivande man, Dennis (fan, i år måste jag verkligen hålla det löftet)
6. Sluta impulshandla....så mycket (vad då? lite inköp måste man ju göra, förnyelse är ju A och O för att hålla förhållandet vid liv....så lite kläder på postorder, lite dyra inredningsgrejer att förgylla RADHUSET med och dvd filmer från CDON är LIVSVIKTIGT för relationens välmående....mitt välmående iallafall)
7. Pyssla mer med barnen (måste nog inhandla en bra vaxduk.....alla bra pysselmammor har en vaxduk som de lägger på bordet och sedan tar fram trolldeg, målafärg och allt vad det nu är
8. Bli bättre på att ringa och träffa mina vänner, om jag har dem kvar vill säga? Hallå? Är ni där?
9. Kanske försöka skaffa nya vänner.....så jag har minst 5! Om jag orkar, krävs att punkt nr 2 uppfylls först och att punkt nr 8 inte exicterar längre.
10. GIFTA mig.....med snyggDennis (och för att han verkligen ska vilja genomföra det så MÅSTE jag fixa punkt 5. (Snälla gode gud......gör mig snällare!!)

//Rock steady love

Bara en kvinna kommer undan med en fis.....
 
 
 
 

10 december 2009

 

 

He he seriöst....KILLAR!! De är ju definitivt andra-hands-sorterings-könet. Jo men allvarligt, de måste ha skapats först, inte blivit riktigt som det var tänkt och så gjorde man kvinnan. Sen var tillverkaren nöjd....för fler kön blev det ju inte!

 

Jo men säg en kvinnan som inte någon gång tittat på sin karl, som en mor på ett kärt litet barn? Visst händer det att vi tycker de är lite korkade och lättmanipulerade? De saknar liksom ett sinne eller två!?

 

Men ta igår som ett exempel, då hade jag namnsdag och min snygge sambo kom på detta först efter att vi pratat med varandra två gånger i telefon. Då ringer han upp och försöker låtsas som han hela tiden varit medveten om min namnsdag men att han först valde att gratulera mig vid vårt tredje samtal. (Det faktum att han faktiskt inte hade minsta susning om att det var Anna-dagen igår, bekom mig inte nämnvärt då jag är glad, efter snart fyra år tillsammans, om han lyckas komma ihåg när jag fyller år). MEN för att gardera sig ifrån en eventuellt lååååångt monolog (från min sida) över hur dåligt det är av honom att faktiskt glömma bort mig (för det var ju faktiskt det han hade gjort) så säger han:

 

- Ja men du vet inte när jag har namnsdag heller, så du är inge bättre!!

 

Det är i detta skeende som våra köns intelligenskvot särar på sig som helvetesgapet i Ronja Rövardotter. Männen tar sig inte över.....utan trillar ner i ruinens avgrund. Varför då?, frågar sig någon stackars manlig läsare nu :=)

 

Jo för en man hade svarat följande på uttalandet ovan:

 

-Nää. (och alltså instämt i påståendet att han inte vet).

 

Medans en listig kvinna med överlevnadsinstikten alltid på topp, aldrig hade låtit sig besegras av en sådan kommentar utan hade svarat, så som jag gjorde:

 

-Jooo då, den är 27 november. Du har nyss haft namnsdag. Jag grattade dig, om du kommer ihåg!?

 

Varför är nu detta så genialiskt tänker.....ni män. Jo för det första så har min fantastiskt snygga sambo ABSOLUT inte namsdag den 27:e november, men genom mitt självsäkra och snabba svar, så tror han ju naturligtvis på detta. Dessutom har han självklart själv ingen koll på när han har namsdag. (han är själv glad om han kommer ihåg vart han la sitt bankkort senast) Dessutom har jag, genom att i snart fyra års tid alltid svara lika självsäkert på liknande frågor och påstående lyckats falskt övertygat min läckra sambo om att jag har fläck-fri koll på såna här saker och därför aldrig behöver ifrågasättas.

 

Där med var alltså disskusionen kring ämnet avslutad och jag hade återigen fått min sambo att tro att jag alltid kan och vet mer än honom om ALLT!!

 

Jag vet även vänninor, vars män tror att plötsliga odörer måste komma från hunden eller utifrån(eftersom kvinnan påstår det).....när det i själva verket är kvinnan som släppt sig men inte vill förminska sin kvinnliga glans genom ett erkännande!! Ingen man skulle någonsin komma undan med att stanken runt tv-soffan skulle bero på tillfälliga giftiga gasutsläpp från den närliggande papperfabriken. Men vi kvinnor kan!!

 

Jag skulle kunna återge ungefär 100 företeelser/i veckan på tillfällen som jag bemästrar denna konst på min sambo, men eftersom han läser min blogg så är detta material hemlighetsstämplat fram tills min död.

 

Visst är det så?


Avskaffa slaveriet!!
 
 
 
 

9 december 2009 (och min snygga namnsdag)

Oh my goood, vad livet är orättvist grymt i bland. Varför varför varför varför?????


Det borde finnas en lag som säger att man har rätt att ta ut MINST 50 ”trötthetsdagar” per år och per arbetande i detta mörka land.  Jo men faktiskt! Är man så trött som jag är idag, då är man en HÄLSOFARA. Jag kan helt ärligt säga att jag skulle lätt kunna trampa ner ett barn på min väg till kaffeautomaten utan att ens märka det, så tunga är mina ögon. Jag har liksom tunnelseende, och då snackar vi den smalaste tunnel som någonsin skådats. Den är inte större än en synål i omfång.


Och vi ska inte tala om min toleransnivå. VAD ÄR DET?  Minsta lilla motgång får mig att smeka min Ak5:a som står brevid min arbetsplats.....

 

Skulle Al-Kaida sätta en självmordsbomb i min näve och erbjuda mig 1 timmes sömn i utbyte.....så vet jag inte vad jag skulle svara.

 

Har en människa någonsin varit tröttare än vad jag är idag?

 

Och vad är oddsen att det kommer bli solsken, knoppande björkar och fågelsång under dagen? FÖGA, är min gissning. Därav är min misstanke att jag även kommer att befinna mig i detta tillstånd fram till läggdags i kväll.

 

Nä, avskaffa slavariet-låt mig få gå hem och sova. Innan någon far illa-på riktigt.

 

Tack gode gud för att jag fick beställa ett matsalsbord i ek med 6 fantastiskt läckra stolar i fuskskinn igår.....det är ångerna från detta lyckorus som fortfarande håller min andning igång!!

 

Den här dagen kan sluta hur som helst.............


År 2020.......
 
 
 
 

8 december 2020

Året är 2020 och publiken jublar när hon stegar ut på scenen. Åh shit vad snygg hon är. En sån fast rumpa och välsvarvade ben...helt otroligt. Syns inte att hon fött minst 2 barn. Och en sån fantastisk skådespelare och supermodell hon är. Hon nu har hon alltså precs vunnit en Oskar (statyn alltså.....inte en karl vid det namnet-lika bra att vara tydlig)

 

Och hennes barn och man ser lika fantastiskt snygga ut som hon. Och de verkar otroligt väluppfostrade (även mannen) och ser lyckliga ut. Det älsta barnet har visst blivit utagen till OS i brottning nästa år och den näst största kommer troligtvis bli både bättre och större än Zlatan, han är en fantastisk fotbollsbegåvning. Sedan är ju även dottern  en otroligt duktig och vacker skådespelerska (som sin mor) och är dessutom redan en professionell dansare i världsklassen.


Och tänk att maken gick och blev landslagsspelare vid 31 års ålder. Och vilken fotbollsspelare han är, än idag!! Ingen har väl skådat någon som är bättre på huvudet som han.

 

Vilken fantastisk familj de är, så snygga och så härliga. Men ändå så ödmjuka och tacksamma för allt livet har att erbjuda.

 

Ja den där SnyggAnna, hon är tame fan helt underbar.  


Inget varar för evigt......
 
 
 
 
Fortfarande 5 december....fast några timmar senare


Åh nej, den är tillbaka.........och stirrar och skrattar elakt mot mig. Efter några timmars lek i sandlådan, ett par nerbajsningar och "jag-kan-äta-själv-fast-jag-egentligen-inte-kan-det-för-jag-är-bara-1år-och-min-finmotorik-suger.......så  är alltså klädberget tillbaka.

Det sägs att inget varar för evigt.......

//besegrad

500 ton lättare
 
 
 
 

5 december 2009

Jag är en ny snygg människa. En vecka hemma (sjukdom) var allt som behövdes för att jag skulle finna min innre styrka och faktiskt göra något åt "saken". Det tog nästan en vecka att uppnå mitt mål oxå, men nu har jag alltså besegrat ångestBERGET och kan dessutom kalla mig själv en RIKTIG KVINNA.

Känns som jag bärt 500 ton på mina bara axlar (tänkt då på att jag dessutom bär på ett bowlingklot i magen med tillbehör)....det jag vill komma till är att det har känns TUNGT!!  

Men men, nu har de mörka molnen skingrat sig på den annars så klara och vackra himlen. Jag är 500 ton lättare......och NEJ, gott folk, jag har inte fött än. Det roliga återstår!!

Det är bara en RIKTIG kvinna som kan bestiga ett berg som detta. Släng er i bergväggen alla mount everestklättrare, det berg jag bestigit kräver inte bara god kondition och syrgastub....utan även beslutsamhet och en jävla massa tvättmedel!!

Javisst kära läsare....jag har ÄNTLIGEN tvättat bort hela det MASSIVA, HELVETISKA tvättberg som jagat mig i mina mardrömmar det senaste året!! Jag är inte bara snygg utan en jävel på att tvätta oxå. 

 


Living the dream........
 
 
 
 

24 november 2009

Gud vad det pirrar i magen, antingen har jag fått springmask eller så har det med lördagsens frieri att göra.  Ärligt talat, om det fanns en tävling på facebook som går ut på att samlar ihop mest VUXENPOÄNG på kortast tid-då hade jag vunnit den....lätt.

 

 

VUXENPOÄNGLISTA

 

1. Byta till volvo (50 p)

2. Skaffa hund (10 p)

3. Ha en egen borrmaskin, inte längre låna av andra (20p)

4. Skaffa 1 barn (100 p)

5. Skaffa 1 till barn, då vet man ju om hur eländit det är och gör det ändå igen (200 p)

6. Skaffa radhus (100p)

7. Köpa hus (300p)

8. Baka eget bröd (30p)

9. Använda tygblöjor (1000p)

10. Göra sig av med husdjuret för man skaffar barn (200p)

11. Förlova sig (200p)

12. Gifta sig (500p)

13. Börja handla på postorder (100p)

14. Börja klä sig som sina föräldrar (400p)

 

Jag får ihop 1670 p. HIGH SCOORE?

 

För att återgå till att berätta om frieriet, så är det ingen överdrift att säga att min blivande snygging till man tog mig på sängen. (nja det kanske han inte gjorde ordagrant, det hade inte riktigt passa sig med tanke på gästerna som satt och tittade på.....och förresten fanns det ingen säng där heller) Jag menar snarare att jag inte hade en aning om hans planer att gå ner på knä mitt under sitt tal och fria inför alla våra nära och kära. Bör kanske tillägga att min snygga sambo (snart man) gjorde sin del i frieriet helt rätt, han gick tårögd ner på knä och sträcker in handen i kavajfickan och räcker fram en vacker liten röd ask......öppnar den och ber mig att gifta mig med honom. Helt i romantisk Hollywood-films anda. Sen kommer ”filmen” lite grann av sig, skulle man kunna säga. För den rodnande bruden, i det är fallet, brister inte ut i gråt eller kastar sig inte över den friande mannen....nej då. Den här tjejen tittar snopet ut bland åskådarna och svarar URTORRT efter en alldelse för lååååång tystnad:

 

-Ja, det kan jag väl!

 

Hm.....vad kan jag säga. En del fungerar inte bra i utsatta situationer och en del fungerar inte ALLS. Och jag tillhör bevisligen den sist nämda. Strax efter gick jag nämligen ut i köket och började diska. Mina vänner kom då in, en efter en och gratulerade och frågade hur jag kände. Jag svarade dem då:

 

-Tack, men jag måste nog gå och fråga om han menade allvar. Och det gjorde jag oxå.

 

Först ett dygn senare, när vi hade städat ur festlokalen och var på väg för att hämta hem våran snygga lille 1-åring trillade poletten ner.....SnyggSambon hade friat.....till mig!!

 

Och jag började grina, .........av lycka..... är det väl bäst jag tillägger. Vilken underbar och snygg kille jag har


Ibland blir det inte så bra som man tänkt sig.....det blir bättre
 
 
 
 

23 november

Är rädd för att jag kommer göra många av er väldigt besviken nu. Ni som knappt kunnat fokuserat på något annat än att invänta mitt blogginlägg i helgen, för att få ta del av DET jag skulle utsätta mig själv och andra för under lördagskvällen.

 

Host....., det blev liksom  aldrig av. Tanken var ju att jag skulle göra något under Dennis 30-års fest som skulle medföra blod, svett och tårar!! Ja, nåt blod blev det aldrig, lite svett kanske men tårar förekom.

 

Tanken var att jag tänkte STRIPPA. Ja gud, jag vet....det låter inte klokt. Men jag hade faktiskt köpt en lila boa och ett par hjärtformade solglasögon. Dessutom hade jag tränat in en FRUKTANSVÄRT SEXIG dans till låten Du är min man med Helen Sjöholm. För er som inte lyssnat på Svensk Toppen de senast 5 åren (det är väl så länge den låten legat på listan nu) så innebär det alltså hela 4 MINUTER av förnedring!! Jag hade till och med köpte en spraygrädde som jag tänkt placera i min snygga Dennis hand,  så hela dansnummret skulle ha avslutats med att han slickar grädde från min vältränade mage.

 

I fredags, medans mina arbetskollegor satt sju våningar längre ner, i baren (och avnjöt fantastiska röda drinkar) befann jag mig på mitt hotellrum, framför en spegel och tränade in ett makalöst strippnummer. Mina rumsgrannar måste ha undrad vad som pågick på andra sidan väggen. Ljudet av en elefent som försöker ta sig runt en gammal skrivbordstol i ett trång hotellrum samtidigt som orden ”du är min man och du gör så gott du kan” ekar i väggarna, kan ju få vem som helst att välja att aldrig mer sova borta.

 

Men, som sagt, så blev aldrig dansen av i lördags. Ja ja, lätt för er att tycka att jag fegade ur, men så var det faktiskt inte. Ni hade också tappat fokus och kommit av er......om eran kille hade friat!!

Mer information kring frieriet kommer inom kort. Måste bara återhämta mig från shocken först bara

//en glad och lycklig fru Fransson


SnyggAnna is back in the buildning
 
 
 
 

19 November 2009


Helllo där!

 

Då var SnyggAnnaback in the buildning. Jag får be om ursäkt för min frånvaro sista veckan, men oh my Good (uttalas med Victoria Silverstedt accent) vad jag har haft röven full med shit.

 

För det första så har mina fogar typ lossnat helt! För er som inte är så insatta i det här med foglossning (graviditetstillbehör) så kan jag jämföra det med att bära upp ett bowlingklot enbart med ditt bäcken. För dig som avsaknar bäcken, så skulle jag istället vilja jämföra det med att du har en vattenmelon upptryckt i baken. Man blir lite begränsad i sina rörelser  och går lite konstigt med andra ord.

 

På detta så har jag det stora ansvaret att planera en 30-års fest för min OTROLIGT snygge sambo. Allt måste vara klart typ...ikväll!! Så senaste dagarna har det snurrat tal, allsångshäften, aktiviteter, mat, bordsplacering och gud vet vad i min snygga knopp. Jävlar nu kom jag på en sak till....VÄLKOMSTDRINK! Vad fan ska jag göra för välkomstdrink?

 

Kvällen har planerats in i minsta detalj. Jag har skrivit ner ett ”spontant” schema indelat i 5 minutersintervall!!  Punkt 1:  Kl 18-19.00 –ta emot gäster, se till att de får drink och förses med diverse aktiviteter. Punkt 2: kl 19.05 Välkomsttal.......Ja så fortsätter det fram till kl 23... pip.

 

Inte nog med detta. Jag är så ÅNGESTfylld, till råga på allt. Jag har nämligen återigen fattat ett livsavgörande beslut i ett svagt ögonblick. Varför gör jag alltid det?Jag kan tyvärr inte berätta var det är, men det kommer att ske under lördagskvällen och innefattar blod, svett och tårar. Ni som kommer på festen kommer förstå och ni andra får läsa om resultatet här på söndag.....om jag fortfarande är vid liv då.

 

Ja, med andra ord så är alltså my ass ful of shit. Men vad fan gör det när jag är grymt snygg. Snyggare än vanligt. Omöjligt tänker ni, du kan inte bli snyggare! Men jo, så är det. Jag har nämligen fått håret fixat av min kära och SNYGGA vän Marlene (du blir dagens snygging, darling). Jag har för första gången på 10 månader sett mig själv i dagsljus (innan hängde mitt trasselsudd till hår i vägen) och det är en vacker syn. Jag klär väldigt bra i ett svullet graviditets-ansikte vill jag lova. Tycker en allt rundare och bredare näsa faktiskt bara framhäver mina rödsprängda ögon bättre.

 

Men höre´ni, vad gör jag för välkomst drink ? Tips? Skriv gärna förslag i gästboken.


En hondjävuls liv och lusta......
 
 
 
 

13 november 2009

Är på mitt värsta graviditestshumör i dag!  Fråga min sambo hur jag är då....han skulle behöva starta en blogg där han får skriva av sig angående mitt fruktansvärda beteende dessa dagar!

 

Egentligen tror jag det började igår-på min snyggsambos 30-års dag!! (är man en härlig, oegoistisk tjej....ja så är man)

 

Jag tror att hormondjävulen inom mig vaknade till på allvar igår efter att jag fått en stor påse med mammakläder från min kära svägerska Madde (som dessutom hade med sig en hembakad morotskaka till MIG) som jag gick igenom och provade. Insåg ganska snabbt att jag är GIGANTISK och verkligen fruktansvärt oklädsam i ALLT. Ja men INGET ser ju klokt ut på en knubbsäl som svalt 3 bowlingklot!! Det var ungefär vid denna tidpunkt, när jag alltså insåg detta faktum att jag såg ut som ett bowlande däggdjur som knappt kan röra sig på land, som djävulshormonerna inom mig vaknade till liv och ville utplåna allt som vart snällt och gott i dess omgivning.

 

Lämpligt nog satt min snygga sambo två meter ifrån mig- jag hade hittat mitt OFFER. Inget känns bättre än att förgöra ett oskyldig födelsedagsbarn!!

 

Hur gör man det bäst och effektivast kanske ni tänker nu ?  Jo, man börjar med att ge offret mörka, argsinta blickar, under tystnad. Detta kommer efter enbart några sekunder skapa förvirring hos måltavlan, som kommer fråga hur det är? Då svarar man först inte alls, utan fortsätter sin krigsföring genom yttligare några dödsblickar. Detta gör den glade 30-åringen yttligare lite förvirrad och dessutom mer och mer osäker. Han släpper det han gör och kommer fram och frågar:

 

-Men älskling är allt som det ska, du ser lite konstigt ut!

 

Och där mina vänner, har han blottat strupen....och det är bara för dig att gå till attack!!

 

-Jaså, du tycker jag ser konstig ut! Du kan lika gärna säga att jag ser fet ut. För vi vet båda två att det är det du menar! Är det tacken för att man går omkring här och bär på ditt barn? Här gör jag allt jobb och du tycker du ska ha rätt att anklaga mig för att vara fet som en kossa och titta med avsky på mig när jag står här och FÖRSÖKER hitta lite kläder som kanske kan få mig att se en gnutta anständig ut i mitt tillstånd! Tack så jävla mycket för att du förstört min dag

 

(mina djävulshormoner som härstamar från en av bin Ladens terroristgrottor i djupaste, mörkaste öknen, de tog ingen hänsyn till att detta faktiskt borde vara min snygge sambos dag, då han alltså fyllde, utan njöt oförskämt i fulla drag av att totalt massikera sitt offer)

 

Hormonerna fick mig att resa mig upp ur soffan och halvspringa ut i köket (vilket måste ha varit en makaber syn-att se en valros skena iväg på det där viset!!) och genast börja ta hand om disken samtidigt som jag påbörjade matlagning, städning och tvätta fönster. (detta är ju ett  genialisk stridsvapen som får fienden att genast känna sig värdelös då han ser en knappt rörlig, hysteriskt gråtande  kvinna göra ALLA sysslor själv, medan han själv inte gör någonting)

 

Kriget var över -jag hade vunnit. (Så klart) Min utplånade sambo stiger fram, tar mina händer och för mig till hans knä. Klappar om mig, nästan vaggar mig som ett barn- nu när jag tänker efter!! Och säger:

 

-Lilla älskling (bra-det får mig att låta liten o smal......) du är trött, låt mig ta hand om allt här hemma så du kan gå och lägga dig.

 

Jag gråter då lite till (för att förstärka hur fruktansvärt jobbigt jag har det) och säger:

 

-Nej nej, det är ju din födelsedag. Du ska ju inte behöva göra en massa jobb här hemma då (vilken fantastisk flickvän jag är....så oegoistisk och mån om min sambo.......) med de orden har jag ju verkligen försäkrat mig om att resten av kvällen kan jag spendera i horisontalläge i soffan och bli uppassad med dricka och chips.   

 

Inte en så tokigt födelsedag trots allt....

P.S Idag misade jag bussen till jobbet för jag hittade inte mitt busskort. Min frustration över detta....tog jag ut på min redan svårt krigsskadade sambo. Smällde i dörren och mumlade könsord som fick min sargade snygging att urvaket ta sig ut i hallen kl 6 på morgonen och fråga hur det var med mig (troligtvis livrädd för att jag ännu en gång skulle detonera och riskera att väcka vår sovande snyggson). Jag förklarade då, men glödande ögon och sammanbitna tänder att jag höll på att bli galen av ilska över det försvunna kortet. Min sambo hittade det på 1 sek och frågade om han skulle köra mig till jobbet. Nej tack, mumlade jag så hatiskt jag kunde. Han gick och la sig igen......Nu vänar jag på att han ska vakna och ringa och prata lite med mig, hans underbara sambo.

Verkar inte som han vaknat än.....   D.S


Ingen rök....utan öppen spis
 
 
 
 
11 november

Här kommer en bild på min lilla rykande heta älskling, den öppna spisen. Visst är han snygg? Och för er som tycker han ser lite liten utan, så är jag i det här fallet övertygad om att storleken inte har någon betydelse. Ibland är less more than more is.....

I natt drömde jag om någonting så fantastiskt, var helt svett och lycklig när jag vaknade i morse. Vilket utbud det finns där ute...hur ska man kunna välja bland alla skapelser? Vill jag ha svart? Eller ska jag hålla mig till traditionellt vit? Eller ska jag gå helt WILD och köra på en blandad variant? Ja det här med val av kökskakel är svårare än vad man tror!!

Förresten, var det någon som pinka igår?

// I´m a rockstar

Då var det bara giftemål kvar....
 
 
 
 
Jiiiiippppi!!

Då var det klart! Min dröm har gått i uppfyllelse, våra barn behöver inte hamna på kumla och min supersnygga sambo kan komma hem efter en hård dag på jobbet.....och pusta ut i vårt RADHUS!!

Jajjemen, i början av 2010 blir vi radhusägare......en dubbeldäckare med uteplats o hela skiten. Jag kan inte sova på nätterna, mitt blodtryck har gått i taket...allt jag kan tänka på är hur jag ska INREDA detta. Tror min sambo redan funderar på separation. Han tycker det är helt onödigt att redan nu vilja beställa en öppen spis (en sån där modern som man eldar med gelé eller nått) och att vi absolut inte behöver installera en ny fläktkåpa i metall i en hyresrätt, att det är oekonomiskt eller nått. Oekonomiskt? Vad betyder det?

Men jag känner ingen oro över det, jag vet att efter en vecka utan "kärlek" så brukar jag få honom att tänka om.

I morgon kommer bild på öppna spisen.....men nya stora kärlek.


Återfall......
 
 
 
 
7 november 2009

Har tagit ett återfall.....!
Kärleken oss i mellan gick inte att förneka. När känslorna är SÅ starka, då måste man vara ämnade för varandra eller hur?

Du är vacker, god och du får mig att må bra! Varför ska jag då avstå dig? Och saken är den att egentligen gör du mig en tjänst, genom att finnas i mitt liv. Jo, men så är det. Tack vare dig har jag ju lite extra att ta av om jag skulle bli sjuk.....

Så här med vill jag offentligöra att jag och krämbullen är på IGEN!!

Nu måste jag bara övertala Dennis om att han gillar en rund och mjuk babushka, som har lite att ta av i svåra tider!! Borde inte vara så svårt.....med tänkte på världskrisen och svinninfluensan som härjar utanför dörr´n!!

P.s Den där stora grejen är fortfarande inte helt i land, så avvaktar lite med att tillkännage vad det är men kan väl säga att det inte har något med genitalierna på en blåval att göra......D.s

//Babushka

Bollen är i rullning
 
 
 
 
6 november 2009

Nu är det STORA grejer på gång! Och då pratar jag inte om min kroppshydda utan mer massivt ändå (om det nu är möjligt?)

Det är så STORT och spännande att jag inte vågar berätta om det ännu för då är jag rädd att det kanske inte blir av (peppar peppar ta i träd....) Kanske har besked senare idag så jag får vänligt men BESTÄMT be er avvakta (vilken makt man besitter med de orden)

Bollen är i rullning.....jag återkommer!! Håll tummarna

P.s Nej Dennis, det är inte din utstickande kroppsdel jag syftar på....den här gången, så släpp det.......jag älskar dig D.s

vaccinationen gick svinBra
 
 
 
 

4 november 2009

Igår var jag och vaccinera mig mot det där svinet. Och jag måste säga att hittills har jag bara positiva upplevelser kring grisfesten. Hade ju läst en hel del om alla de negativa effekter som vaccinationen kunde medföra, t.ex var det ju en stackars kvinna i USA som bara kunde gå baklänges efter sin injection. Men jag går fortfarande rätt bra framåt, även om det är väldigt svajande (tack vare foglossning vankar jag ju fram som Anna ANKA) så går det förhållandevis rakt.

 

Dock tyckte jag det var SVINkallt när jag skulle lägga mig igår ocgh blev genast lite orolig. Tills det slog mig att vårt element i sovrummet har inte fungerat sedan 1921 och det är därför min sambo gärna sover på soffan. (anteckning i kom-ihåg-blocklet: ring fastighetsägaren ang. elementet) Sedan vaknade jag upp några gånger under natten pga av ett min  son snarkade som en GRIS och jag själv hade en enorm önskan efter att få rulla mig i en gyttjepöl....men näää, annars märkte jag inte av det nämndvärt.

 

I morse gick jag upp och tvättade klövarna och snöt trynet........och tullta iväg till svinstian, precis som vanligt!!


Mitt hål....
 
 
 
 

3 november 2009

Hm....måste dela med mig av gårdagens händelse.

 

Som ni kunde läsa på min blogg igår så har jag ju gjort slut med krämbullen, det hade blivit ett destruktivt förhållande som ledde till att mina svarta tajts fick ett hål, stort som en tennisboll....ja, ni vet!

 

Igår när jag klev av jobbussen, möter min asgrymt snygga sambo och vår super snygga son upp mig vid hållplatsen. Det visade sig att min snuskit läckra kille hade varit och SHOPPAT........KLÄDER........åt MIG!! Ett par exakt lika dana svarta mammatajts som de par jag har, dock utan tennishåll i röven!!

Det här med att ha ett förhållande på sidan av kanske inte är så dumt.........?  Jag menar om det leder till sånna revolutionerande händelser som manlig shopping (vilket jag inte trodde förekom i verkligheten, utan bara hände i sagornas värld!!!! Eller kommer förresten inte på en enda bok där det förekommer heller.)

 

Min sambo hävdar dock att det var den passiva skammen som sambo till en rund liten boll med tennishål i baken som drev honom till denna plågsamma handling.

 

Jag vet inte vad jag ska tro!!


Jag har gjort slut!
 
 
 
 

2 november 2009

Hm.......jaha nu har mitt umgänge med krämbullarna dessvärre gjort sitt. Trodde vi skulle kunna ha ett sunt och hälsosamt förhållande, men krämbullen tycks bara ge och jag ta, om man säger så. Tyckte till en början att vi hade det så mysigt tillsammans. Den fick mig att må bra, gav mig till och med små glädjerus och framför allt en inre tillfredställesle (dock inte riktigt lika mycket som ett radhus-men inte långt ifrån) Men på sista tiden har det börjat gå ut för. Mitt begär har resulterat i en nedåtgående spiral....ju mer krämbulle jag får, dessto mer vill jag ha.  Tyvärr har vårt allt för frekventa umgänge resulterat i förödande konsekvenser för mig.

 

För att ni ska förstå HUR förödande måste jag gå tillbaka i tiden, till ungefär 5 månader sedan då jag upptäckte att jag var gravid....igen!! Jag var då hemma hos min svägerska Madde (som jag gärna vill passa på att hälsa till: -Hej Madde) för att gå igenom hennes mammakläder. Där fann jag ett par mammajeans som satt väldigt löst runt lår och rumpa. Till och med så löst att Dennis, min snygga sambo, kommentera detta med ett typ ”oj vad de hänger”......och då gör de verkligen det!! Ja tänkte jag då, jag tar med dem hem och lägger dem i garderoben utifall jag skulle samla på mig ”lite vätska” längre fram i graviditeten,  då kanske de sitter lite bättre......

 

SÅ naiv och blåögd jag var då, i min röda luvtröja! Då visste jag inte att jag skulle möta den stora stygga krämbullen .....

 

Tog fram byxorna ur garderoben igår, efter att min snygga sambo bönat och bett mig hela helgen att sätta på mig några andra byxor än de svarta tajts som jag annars bor ihop med nu mera. Han tycker nämligen att det lilla hål som råkat uppdaga sig mitt på min expanderande stjärt (hålet är inte större än en tennisboll-varför denna panik????????)  inte är till min fördel just nu! Nähä???

 

Ok, sa jag. Men jag varnad dig, de är skit HÄNGIGA!! 

 

Hm.....en fasansfull kvart senare lyckades jag äntligen få på mig byxorna och gick förfärat ut till min sambo i köket för att konstatera faktum:

    

-Byxorna måste ha krympt, har du tvättat dem???????

 

Han stirrar förfånat tillbaka på mig och undrar från vilken planet jag precis kommit i från (ni som läser min blogg kan svaret på den frågan-så låt oss gå vidare).

 

Då slog det mig! Det var konsekvenserna av mitt magiska förhållande på sidan av som slutligen hade kommit i kapp mig. Denna sexiga, läckra och underbart goda, MEN ACK SÅ FÖRÖDISKA, krämbulle hade slutligen blivit min byxdöd. Jag måste göra slut innan det är försent. Innan jag förlorar min sambo till en kvinna-som-inte-expanderar-i en hastighet av-100kg/h eller innan det inte finns några byxor kvar i hela världen som passar mig!!

 

Krämbullen är inte en flickas bästa vän. Jag gör slut....nu!!

P.s har de svarta tajtsen på mig idag D.S


Varför körkort kan vänta.......
 
 
 
 
28 november 2009

Ångest ångest ångest ångest......


Här kommer en lista på varför körkortet kan vänta:

*Snart kommer alla fordon sväva över marken (har sett det i framtidsfilmer) och då måste ALLA ändå ta nytt, kan haka på strömmen då.

 

*Miljööööön! Bättre att samåka.

 

*Dennis kör ju på mig överallt - och han är ju en sån snygg chafför :=)

   

*Så jävla tråkigt att tanka.....och kallt!!

 

*Framgångsrika människor har en chafför..........(*host*)

 

 * Rädd för att hela sveriges befolkning kommer att utplånas, med mig bakom ratten. (kan ha sett en film med det temat oxå)


 .....ah nu känns det bättre!!


I have a dream.....
 
 
 
 
27 oktober 2009

Längtan......! Längtan är en stark känsla som kan driva människor till både kreativitet och galenskap. I mitt fall är det snarare det sist nämnda. Jag längtar så jag håller på att bli GALEN. Jag vill, jag vill, jag vill, jag vill.......

Andra har ju? Då kunde jag väl oxå få? Visst, det finns inte så många och det kan bli dyrt, men det skiter jag i. Hela mitt liv skulle bli SÅ mycket BÄTTRE om jag bara fick ett. Jo, men det är sant! Min livsglädje skulle stiga till minst en behaglig rumstemperatur. Idag, med tanke på min frustrerande längtan, ligger min livsglädje i nivå med gradantalet i en igloo placerad på Nordpolen.

Tänk vad ett skulle innebära?!  Jag skulle kunna röra mig obegränsat, nästan sväva fram. Jag skulle kunna fylla den med massa vackra, dyra ting som skulle medföra en inre tillfredställelse som jag aldrig tidigare upplevt (ledsen Dennis...... ,men du tillfredställer oxå mitt inre....hm, hur lät det där????) 

Jag skulle kunna ge mina barn en mer kvalificerad uppväxt.

Faaan ju mer jag tänker på det, så inser jag att mina barns framtid hänger på detta! Om jag inte får ett, ja då kommer de hamna med fel folk, börja knarka och kanske aldrig mer komma hem. Det är ju faktiskt inte för min skull jag behöver ett utan för att mina barn inte ska hamna i Kumlabunkern. Det min plikt att se till att ordna ett!.

Så naiv jag har varit som låtit så många år redan passerat utan ett. Jag borde ju naturligtvis redan ha försett mig med ett, för mina barns skull. Och för min sambos. Han behöver ju definitivt ett. Han om någon förtjänar, efter en hård dags arbete, att få möjlighet att återhämta sig där.

Det är min plikt för kung och fosterland att se till att få ett, helst innan jul:

"I have a dream....to stand there and role som christmas-meatballs in a förkläde än the kids running happy around my legs. Happy to be living in the best fucking......RADHUS in the world.!"

Yes, jag måste ordna fram ett radhus innan det är försent. Ett radhus där jag kan inreda alla rum med dyra, onödiga ting. Ett radhus där jag står i köket och rullar julköttbullar, i ett rött förklädde, medan julmusiken spride värme genom RADHUSET stora vrå (det ska vara stort). Där ska mina barn få växa upp, så långt bortfrån slumens förädiska klor.

Ett radhus är lösningen på ALLT. Men vart fan hittar jag ett?


Tack för kaffet....
 
 
 
 

20 oktober 2009

Min son och jag talar inte samma språk.
Inte konstigt tänker ni, han är bara 1 år och talar inte med någon än. Nja, jag menar mer att vi kommunicerar inte så bra. Han förstår mig inte! Och han lyssnar inte på vad jag säger! Han är väldigt lik sin pappa på det viset. (Den här jämförelsen där vi kvinnor anses vara från planeten Venus medan männen tycks komma från Mars....den är nog inte så dum.) Tror min son är från Mars, eller i allafall varit där en sväng. Det är faktiskt så att efter kejsarsnittet såg jag varken han eller hans pappa på nästan två timmar, mycket möjligt att Dennis tog med honom ditt på en snabbvisit för att inprignera honom med manliga, hopplösa  egenskaper.

Fan, tjejer undvik kejsarsnitt om ni kan. Det ger era män minst 2 timmar FÖRSPRÅNG på era barn. Gud vete vad de hinner göra på den tiden!!

Men åter til mig och min sons kommunikationssvårigheter. Igår tex så ville han hjälpa mig med hushållsarbetet. Toppen tänker ni. Nej säger jag! Hans hjälp med att packan in diskmanskinen slutade med att efter 30 min av maskinOVÄSEN öppnade jag diskmaskinsluckan för att upptäcka att där inne låg ett mycket shockat och dyngsurt gosedjur, 2 nappar och en strumpa med halkskydd som täppte igen silen och orsakade ett högljudt klagande. Tog mig ca: 15 minuter extra att återställa det kaos som min son hjälpt till med.

Senare samma dag filade jag hans naglar och uppmuntrade hans  delaktighet i denna aktivitet, genom glada ord och leenden. Han verkade faktiskt tycka stunden tillsammans med mig och nagelfilen var mycket trevlig och han var mycket tillmötesgående. Efteråt gick jag och gjorde mig och min sambo en varsin vaniljlatte för att avnjuta framför soffan. Eftersom jag hade haft en så givande och trevlig stund tillsammans med min son trodde jag för en stund att vi trots allt kanske var på samma våglängd......! Jag lämnade min latte obevakad i ca 0,6 sek. När jag kommer tillbaka för att avnjuta den lilla "lyxen i vardagen" upptäcker jag att.......istället för en snygg moderiktig sked i kaffet, som förhöjer lattens estetiska uttryck,  står det en NAGELFIL där i!! 

Kan väl inte bli mycket tydligare än så? Manikyr är inget vi kommer fortsätta med!!





Recept på en lyckad fredag
 
 
 
 
16 oktober 2009

Aaaah, ljuva Fredag. Dagen med sort F:

Fucking good att jobbveckan snart är över
Fatta att jag ska vara uppe länge i kväll....
För i morgon är det sovmorgon som gäller
Fika till eftermiddagsrasten-ser ut som veckan kommer resulterar i 2 krämbullar totalt. Inte illa!
Fan, det är ju Idol i kväll! Det kanske man skulle titta på
Får väl köra på alkoholfritt den här helgen oxå då....
Filmjöl? Näääääääääääää...
Fett gott med hämtpizza.
Får vi inte lön i dag?????????
FUCK

Receptet på en lyckad fredag är att hela familjen samlas i köket och tillsammans plockar in alla inhandlade varor som ska avnjutas under HELA helgen (jordnöttsringar, 2 flaskor coca cola, en megaSTOR karamellkungen påse, glass och en chokladkaka.) Förväntningarna inför kvällens familjemys är stora, den här fredagen SKA vi bara ha det så där mysit och gemytligt som man ser i alla amerikanska familjefilmer som man matats med sedan man var 10 år.

Ganska snart upptäcker man att det större barnet inte alls är intresserade att hjälpa till med att plocka in dagens inköp, utan hellre strör alla sina ytterkläder i hela hallen och en bit in i vardagsrummet innan han fortsätter fram till datorn, där han slår sig ner och vägrar kommunicera med något annat än gubbarna i LEGO starwars!

Jaha, de där 7-åringarna är ju för söta. Låt han spela lite då, det är ju ändå fredag och vi kommer ju alla sitta samlade framför idol och njuta av hämtpizza lite senare ......så myset kommer infina sig!! Ingen fara

Man tar själv tag i alla påsar och börjar packa in varorna. Eftersom sambon har bråttom iväg på fotbollsträning så kommer ni inte äta pizza förrens han kommer hem igen, och detär ju trots allt ganska länge sedan du åt lunch....så du tar en liten chokladruta och några jordnöttsringar för att stilla den värsta hungern. Allt detta medans lillkillen, hänger runt dina ben och gallskriker för att han inte får smaka. Men vad då? Godis är inte bra för barn....! Du ger han några russin istället. Medan du går där och plockar upp  efter lillkillens dagliga sunamivåg genom lägenheten, går du och planerar för hur du ska förföra sambon senare på kvällen, när barna glatt har gått och lagt sig. I kväll SKA ni bara få till det. Inget ska få stoppa dig. Mmmmm, karamellkungen är verkligen gott.

Efter upplocklning av diverse leksaker, diskning, damsugning, bädning av sängen, invikning av klädder som hängt i torkskåpet sen i måndags och allmän rengöring av köket... värker kroppen av trötthet och magen skriker efter mat. Sambon kommer inte riktigt än. Tar lite mer karamelkungen och sista biten av chokladkakan. Snart ska myset börja.

Klockan halvåtta kommer äntligen sambon hem, jätte trött efter en tuff träning och sur för att han fick vänta svinlänge på att pizzorna skulle bli klara. Den största barnet är jätte hungrig och uttrycker sin frustration genom att vara på allmänt dåligt humor.....han vill inte titta på idol. Minstingen är vid det här laget övertrött och borde få välling, dessutom passar han på att bajsa precis när du tänkt sätta tänderna i pizzan, som du för övrigt intar över diskbänken eftersom du håller på att göra en välling samtidigt. 7-åringen vill äta framför datorn för han är faktiskt mitt inne i en viktig fight. Din slutkörda sambon tar med sin pizza till soffan och slår på sporten.

Du matar lillkillen och lägger honom, men han vill absolut inte somna utan grinar och försöker klättra ur sin sängen, till slut ger du upp hoppet om pizzan som förlänge sedan svallnat på diskbänken och lägger dig med barnet i din säng. Vad trött du känner dig. Du har ju trots allt jobbat idag.....

Du vaknar upp med ett ryck, vad är klockan?   Du går upp och ser resterna av gårdagens pizzafest lite här och där i lägenheten, sambon ligger sovandes framför tv´n som fortfarande står på. 7-åringen sover i sitt rum. I köket ligger en tom karamellkungenpåse, smulrester efter en chokladkaka, upptinad glass som någon glömt ställa tillbaka i kylen, två tomma coca cola flaskor

.......det är lördag morgon! Ärligt, idag ska vi ha en riktig mysig familjelördag






En hyllning till kvinnan
 
 
 
 
15 oktober 2009

Idag har jag bestämt mig för att hylla kvinnan. Fy fan vad vi är bra !

Jo men helt ärligt, vem/vilka förstår oss bäst? Jo....andra kvinnor. För att ni ska förstå vad jag grundar mitt vetenskapligt manifest på ska jag dra några självupplevda exempel från gårdagen.

Som ni alla kanske uppmärksammade (iaf om du är kvinna) var jag lite sugen på en krämbulle igår. Behovet var påtaglit redan på morgonen och växte sig allt starkare framåt dagen, vid lunch nådde det Kebnekaise. Eftersom jag är kvinna, är jag duktig på att påtala mina behov för min omgivning, vilket i detta fall innebar att alla mina kollegor på jobbet var mycket medvetna om att jag var bullsugen.

Vid 12-snåret kommer ett mail från min (manliga) chef, om att han skulle till stans absolut mest UNDERBARA KONDITORI och undrade om någon ville ha något medköpt!  Hallå??????????????????????????????????????????????????(ni kvinnor om läser detta fattar vad jag menar med hallå-så kommentar kring det är överflödigt......jag kan därför fortsätta min berättelse)

Senare samma dag kommer en (kvinnliga) kollega, som för övrigt inte varit på kontoret på förmiddagen och därför inte hade hört min djuriska längtan efter ett bakverk, fram till mig med en STOR VETEKRANS med massor med krämig gegga i mitten och säger:

-Jag tänkte att du kanske kunde behöva någonting sött och gott!

Men underbara, fantastiska kvinna. Va? Tacka gode gud för kvinnlig intuition. Det är denna tysta förståelse oss kvinnor imellan som får oss att ändå våga tro och hoppas på ett dräglit liv, ibland alla neandertalande män som bara kan kommunicera med sin träklubbor. (ja nu kanske jag tog i lite, behöver ju inte vara just trä....kan ju även vara av något annat material)

Senare samma kväll kommer även ännu en "syster från en annan livmoder" hem till mig och min sambo för lite mat och sällskapsspel. Och vad har underverket med sig? Jo en krämbulle i storlek med globen (ni som läst min blogg från gårdagen fattar) och ger mig en förstående blick. Medans hennes (behöver säkert inte tydliggöra detta men gör det ändå) manliga sambo uttrycker hur onödigt bullköpet var, vad skulle vi med den till?

Förstår ni vart jag vill komma? (ni kvinnor gjorde ju det redan vid rad två i detta framförande....) Är det några vi kan lita på i krissituationer och kan räkna med att få förståelse från....så är det andra KVINNOR.

Girlpower




"Morgonstund har....drink i mun"
 
 
 
 

14 okt 2009

Klockan ringde som vanligt 05.00. INTE KUL......inte kul alls. Tack gode gud för snoooooozz-knappen. (Det måste ha varit en kvinna som kom på den.....vad kan hon ha hettat? Mona Snooozzer? Lena Snoooozman? Angelina von Snoooozzerling....ah skit samma, det var inte det jag ville komma till)

Medan jag låg där och snoooooozzzzzade (med ett intervall på 3 minuter, vilket för övrigt är ALLDELSES för kort snozzintervall.....anteckning i kalendern: "-ställ om till längre intervall på snooozzzen") så slog TVÅ saker mig:

* Min otroligt snygga och vältränade karl.....bar in mig till sängen i natt OCH pussade mig god natt på kinden och sa de tre små orden.......ska vi knulla? Nääääää, he he det sista var (tyvärr....) inte sant. Till känsliga, fri-religösa och asexuella läsare-ursäkta mitt ordval

Nu tappade jag fokus lite. Åter till min urläckra sambo, som alltså bar in MIG, en förvisso väldigt snygg MEN gravid, svullen och megatung (kan liknas med mamman i Gilbert Grape-har ni sett den filmen? Ja då fattar ni ungefär hur stark min sambo är för tillfället ) Anna in i sovrummet. VÄRLDSKLASS ...(och ganska gullit...eller hur?) Därav känner jag mig X-TRA KÄR IDAG!!

* Det andra som slog mig mellan snoooozzzzningarna var att jag måsta göra en 5 i topp-lista över de 5 mest sämsta sakerna med den här dagen. Så här kommer den:

1. Att klockan ringer 05.00 på morgonen (och att jag dessutom redan varit öppe kl 04 och rört ihop en välling till en svältande 1-åring, nej vi bor inte i Afrika....mitt barn har stor aptit på LIVET bara, och tydligen den tiden på dygnet)

2. Att snoozzen är inställd på 3-minuters intervall. Vad hinner man göra på 3 minuter lixsom???? ( nja, en 5 i topp- lista förvisso)

3. Att det inte finns några BILLIGA graviditestjackor!! Staten borde banne mig subventionera ut jackor till gravida-vi kan faktisk frysa ihjäl!! Lycka till att befolka samhället om vi dör ut som dinosaurierna.

4. Att det var oacceptabelt kallt ute i morse. Hallå jag är gravid och kan inte knäppa min jacka. Vissa lite hänsynd!!

5. Att jag inte kan dricka någon alkohol.....en rosa drink hade förgyllt denna kalla onsdagsmorgon. SUCK.........


Allt som kan rädda den här dagen nu är en krämbulle i storlek med globen, eller att min snuskitsnygga sambo kommer ingåendes i vit pilotkostym, lyfter upp mig, sätter sin vita pilothatt på mitt huvud och bär mig här ifrån samtidigt som "up where we belong" spelas ljudligt.


SnyggAnna här!
 
 
 
 

13 okt 2009

Hej! Jag heter Anna, 31 år och bor i Örebro. Jag bor mitt i smeten tillsammans med min snygga, starka sambo och vår vilda men underbara son Zackarias. Han föddes 6/10 2008 så jag är inte bara snygg () utan mamma oxå. Min sambo har även en jätte fin 7-åringLudwig, som bor hos oss varannan vecka.

Nu är jag gravid  igen och om allt går bra är det dags för en bebis i mars-10.

Här tänkte jag skriva om mitt sjukt spännande liv som gravid, småbarns mamma med stort behov av att förse en allt mer expanderande kroppshydda med svarta oliver. Gärna av märket eldorado- flott ska det vara!!

Häng med!







RSS 2.0